People talk about the new age, as it is a new age like the Art Deco period or impressionism or expressionism, as we know as time periods clearly delimited in art and design. But this design we speak about for the moment is about weather and “after the pandemic period”.
We have had some years with very hot summers. Not that nice wonderful weather with sun and little wind which makes it nice to sit in a shadow corner and enjoy our coffee or lemonade. But hot, without any wind at all, a hot spot in sky burning at our skin if we step outdoors for a while. I know I am whining as a baby but I have never been any sun worshipers. Have always searched for a shady place when sun shone from a sky without any clouds. And this year started as last year with such a heat. When we drove up north to our cottage, we got some reports they had a cooler climate than we in southern Sweden had. I have to confess, I did appreciate it. The forecast about cooler weather. First four days it was as I remember the weather from the old days, those with a cup of coffee in garden and a lemonade. Then it all turned and we are in a kind of “punishment” because we cursed the summer weather during June.
This is the worst weather we can remember. Now we aren’t any trustworthy as those who remember, but most people seems to be surprised, as well as we are. Leaving Helsingborg after five six weeks with an exotic hot weather, heading our cottage in northern part of Sweden, we had almost forgotten how big differences it could be as for the weather. When we second day at our journey met a front with rain, we were released. Finally the hot merciless weather had reached its end for this time. And yes you are right, I take the blame. I don’t know how many times I complained and whined about the heat. It is because of my big mouth we now suffer from this cold windy and rainy weather. 7-8 degrees and very windy, makes it easy to find all indoors occupations inviting.
When I had cleaned a window Monday morning, I felt as itched all over my body. Many spiders, some of them just baby spiders had lost there lifes when I opened and cleaned between the window-pane. Finished my work by taking a shower. Our outdoor shower is very enjoyable when sun shines at the hoses and makes the water warm. But the sun has hidden since I cursed it. I had to cheat by taking a pot of boiling water in a bucket, mix it to a nice temperature and pour it over me after the shampooing. It wasn’t any “teenager’s time” in the shower for me. But the itching stopped. Ha ha, I can imagine how some of you are nodding your head and say to yourself, she suffers from an arachnophobia. Yes I will not reject that thought. Women are expected to be scared of mice, but if I have to choose between a mouse or a spider as company I will prefer the mouse.
Later that day I told my bridge partner about my chilly shower and I got a comment about small good water heater, even for a small cottage as ours. Ok, he has no idea what this simple life we live up here makes us satisfied. And neither any idea how simple our sanitära facilities is as it is. And what it means to make any installation with water which probably will freeze apart next winter.
If we live all days in a flat with all facilities we don’t find anything to complain about. And if we don’t have anything to complain about, we will be all silent. Our simple life makes the differensen we need to appreciate both old times facilities and new modern sanitary installations.
Today Wednesday we are going for an evening with a performance with music and storytellers. The storytellers are one author with his ancestors from this surroundings, well known about people and their living conditions up here in this areas, where not anything is possible to grow but some potatoes. The other storyteller is an retired priest with many stories from this barren landscape and its harsh population. I have listened to them before, and I am looking forward to hear once again. Some people are masters telling simple everyday-life and find some funny things to tell. If we really think, we act and make funny things all of us daily, but not make us laugh before someone tells about it. Then we see the comical in the situation.
We have to change our dinner time today, or I will miss the dinner. I will not die because of malnutrition, but my mood use to be affected when I don’t eat properly. My husband asked what we should have for dinner then, and some kind of sausages is my first suggestion. Sausages you can make many varieties from, can’t you?
här är svenskan
Människor pratar om den nya tidsåldern, som om det är en ny tidsålder som art deco-perioden eller impressionismen eller expressionismen, som vi vet är tidsperioder som tydligt avgränsas i konst och design. Men den här designen vi för närvarande talar om handlar om väder och ”efter pandemiperioden”.
Vi har haft några år med mycket heta somrar. Inte sådant trevligt underbart väder med sol och lite bris vilket gör det trevligt att sitta i ett skuggigt hörn och njuta av vårt kaffe eller saft. Men varmt, utan vind alls, en het fläck på himlen som bränner mot vår hud om vi går utomhus ett tag. Jag vet att jag gnäller som ett spädbarn men jag har aldrig varit någon som tillber solen. Har alltid letat efter en skuggig plats när solen sken från en himmel utan moln. Och detta år började som förra året med en likadan värme.
När vi for norrut mot stugan fick vi några rapporter om att de hade ett svalare klimat än vi i södra Sverige hade. Jag måste erkänna, jag uppskattade det. Prognosen om svalare väder. Första fyra dagarna var det som jag minns vädret från gamla dagar, de med en kopp kaffe i trädgården och saft. Sedan vände det hela och vi befinner oss i ett slags ”straff” eftersom vi svor över sommarvädret under juni.
Detta är det värsta vädret vi kan komma ihåg. Nu är vi inte de mest pålitliga som de som kommer ihåg, men de flesta verkar bli lika förvånade som vi. Då vi lämnade Helsingborg efter fem sex veckor med ett exotiskt varmt väder, på väg mot vår stuga i norra Sverige, hade vi nästan glömt bort hur stora skillnader det kunde vara vad gäller vädret. När vi andra dagen på vår resa mötte en front med regn gladde vi oss. Äntligen hade det heta skoningslösa vädret nått sitt slut för denna gång. Och ja du har rätt, jag tar på mig skulden. Jag vet inte hur många gånger jag klagade och gnällde över värmen. Det är på grund av min stora käft som vi nu lider av detta kalla, blåsiga och regniga väder. 7-8 grader och mycket blåsigt, vilket gör det enkelt att finna alla inomhusaktiviteter inbjudande.
När jag hade putsat ett fönster i måndagsförmiddag kändes det som klåda över hela kroppen. Många spindlar, några av dem bara babyspindlar hade mist sina liv när jag öppnade och städade mellan fönsterbågarna. Avslutade mitt arbete med att duscha. Vår utomhusdusch är mycket trevlig när solen skiner på slangarna och värmer vattnet. Men solen har gömt sig sedan jag förbannade den. Jag var tvungen att fuska genom att ta en gryta med kokande vatten i en spann, blanda den till lagom temperatur och hälla den över mig efter schamponeringen. Det var ingen ”tonåringstid” i duschen för mig. Men klådan slutade. Ha ha, jag kan föreställa mig hur några av er nickar och säger till er själv, hon lider av arachnophobia. Ja, jag kommer inte att avvisa den tanken. Kvinnor förväntas vara rädda för möss, men om jag måste välja mellan en mus eller en spindel som kompis föredrar jag musen.
Senare samma dag berättade jag för min bridgepartner om min kyliga dusch och jag fick en kommentar om liten bra varmvattenberedare, även för en liten stuga som vår. Ok, han har ingen aning om vad det här enkla livet vi lever här gör oss nöjda. Och ingen aning om hur enkla våra sanitära anläggningar är. Och vad det innebär att göra en installation för vatten som troligen kommer att frysa sönder nästa vinter.
Om vi ??bor alla dagar i en lägenhet med alla faciliteter hittar vi inget att klaga på. Och om vi inte har något att klaga på, kommer vi att vara tysta. Vårt enkla liv gör skillnader vi behöver för att uppskatta både gamla tider och nya moderna sanitära installationer.
Idag onsdag kväll åker vi på en föreställning med musik och berättare. Berättarna är en författare som har sina förfäder från den här omgivningen, väl insatt i om människor och deras levnadsförhållanden här uppe i dessa trakter, där det inte går att odla något annat än potatis. Den andra berättaren är en pensionerad präst med många berättelser från detta karga landskap och dess kärva befolkning. Jag har lyssnat på dem tidigare och jag ser fram emot att höra dem igen. Vissa människor är mästare som berättar om en enkel vardag och hittar roliga saker att berätta. Om vi ??tänker efter, agerar vi och gör roliga saker allesammans dagligen, men skrattar inte åt det förrän någon berättar om det. Då ser vi det komiska i situationen.
Jag måste ändra middagstid idag, annars missar jag middagen. Jag kommer inte att dö på grund av undernäring, men mitt humör brukar påverkas när jag inte äter ordentligt. Min man frågade vad vi skall äta till middag då, och någon form av korv är mitt första förslag. Korv du kan göra många sorters middag av, eller hur?