Ibland hör man folk lova ditt eller datt, när det går två torsdagar på en vecka….eller är det sju torsdagar i en vecka? I alla fall kände jag att denna dag började lite småkusligt…. jag har en almanacka med ”avrivsblad”.
En sådan man hade i kindergarten, så man kunde dra av en dag i taget. Sedan samlade vi bladen för att få ihop datumbladen nummer 1 till 12. Så man kunde klippa en rundel och klistra in dem i en cirkel. Min klocka var blå med visare i gult, fästa med ett par jungfruben i mitten. Så kunde man snurra visarna runt runt. På detta viset lärde man sig klockan. Jag undrar var fröken fick alla de bladen ifrån så det räckte till alla ungarna? Tänk vad det kan dyka upp frågor i huvudet på en så många år efter, ingen kan skylla mig för att vara snabbtänkt.
Men en sån fin almanacka med avrivsblad, den lyxen var inget mina föräldrar kostade på sig. Man hade den almanacka man fick som kund i inköpsföreningen. Den var med bilder månad för månad. Så man även fick följa årstiderna. Ett trevligt inslag på köksväggen. De vanliga pappersbonaderna satt uppe per säsong……jul och resten av året. Så de var färdigtittade innan halva sommaren var liden.
Har alltid haft en önskan att ha en sån fin med blad att riva av. Nästan som en advents-kalender. Och som den tokiga människa jag är, som hållit reda på namnsdagarna så har det roat mig med en sådan almanacka. Och sedan jag har blivit tvungen att medicinera regelbundet blev det en liten hjälp för kom-ihåget med dessa blad som skulle rivas av. Har jag tagit min medicin idag, har jag undrat många gånger. En snabb blick bort på almanackan och jodå det står onsdag och det står det på tidningen också. Då har jag tagit pillerna. Det blir värre när jag inte kommer ihåg att kolla….
Men idag kollade jag. Aj då, glömt? Ja ja har hänt förut någon gång. Får väl ta pillerna då… men….vad nu då? Facket tomt? Inga piller? Ja ja, har väl glömt riva av bladet då….. men det kändes som om den rörelsen också var gjord… En titt ner i sopbingen och där låg den! Lappen med gårdagens datum! 7 maj 2017 och i rött eftersom dagen var en söndag!
Jag måste erkänna att det gick kalla kårar uppefter ryggen på mig. Var det ett omen? Jag har väl aldrig varit med om att repetera en dag tidigare i mitt liv. Och det var inte lika naturligt som alla andra dagar, att sträcka ut handen och rycka ett blad till. Helt plötsligt kom jag ihåg dessa klockor vi gjorde i kindergarten. Sjuan hade inte varit till någon glädje eftersom vi ville ha alla siffror svarta. Och måndagsuppringningen på telefon till lillasyster, jag förvarnade henne att det kanske skulle bli ett samtal till imorgon, för säkerhets skull. Så det inte blir några hemskheter efter det här med dubbla söndagar.
Margareta
Innan jag fick gå i pension klippte jag en centimeter på måttbandet från IKEA. Varje den förste klippte jag. Det var min almanacka. Och så förtröstansfull jag blev när det kom ner på entalen! Jag hade börjat på 120.
Nu skulle jag inte veta vad det är för datum, om det inte hade varit så att jag har Helsingborgs Dagblad i brevlådan varje morgon.