Funderingar i vårtider

Folk klagar att jag är tyst! Ha ha, det skulle inte maken hålla med om. Men här kommer några funderingar….

Vårförfall, vägen näst intill ofarbar. Stora ”potthål” kors och tvärs över vägen. Väjer man för det ena smäller framhjulet ner i ett annat på andra sidan. Det smäller och skakar i bilen så det gör ont i kroppen och själen. Jobbarna som varit här och arbetat under vintern med nedtagning av gamla telefon – och el-ledningsstolpar har fått åka härifrån. I vårförfallet får inga tyngre fordon köra på vägen, så deras maskinfordon fick de fara iväg med.
Sitter inomhus i stugan och suger på de sista vinterdagarna. Hoppas på en dag till med lite sol, men iår tycks det mest vara ”lågt i tak” och helmulet. Hör hur det kör skotrar bakom stugan, norrmän som kommit över Tängvattsdalen för att köra vidare in till Hemavan. De stannar och rastar en kort rast precis bakom stugan, innan de beger sig iväg över sjön, ca en mil.
Har fått kallelse till skrivarkursen som jag väntat skulle börja redan i januari, men som senarelagts två gånger. Gårdagens TV-program var väldigt lättvalt – inget skit att se på någondera kanal. Ibland upplevs livet lätt, när man inte behöver ta ställning till någonting.
Blev en kväll med bridgen – som jag inte tänker trötta någon läsare med. Det är min egen glädjekälla.
Grannarna i stugorna runtom är antingen hemfarna eller håller på att packa hop efter påskfirandet häruppe. De ska hem för att deklarera har jag hört. Själv gick jag in på datorn i måndags för att kolla om våran finansminister tyckte att hon skulle ha mer pengar från mig. Och som vanligt, hon tyckte jag skulle skicka mer till henne. Många år sedan vi var i omvänd situation, att de skulle skicka till mig. Men men, jag minns ännu glädjen och känslan som det utmynnade i. Kanske jag skulle skriva några rader och berätta hur glad jag blev den gången, så kanske hon ändrar sig… Om man redan på konvolutet kunde ange ”detta är INTE ett gnäll – och skällbrev” bara en påminnelse på hur man kan glädja en gammal människa… Hon kanske har glömt att det finns tacksamma medborgare också. Fast postgången nuförtiden är inte som förr i tiden.
När jag var liten kom brevbäraren två gånger per dag, för- och eftermiddag. Lördagar enbart en förmiddagstur. Söndagar var helgdag i ordets rätta bemärkelse. Inga affärer öppna, en och annan kiosk. Men inte med mer sortiment än att du kunde köpa lite tobak, godis och veckotidningar. Glass sommartid från i mitten av femtio-talet, men bara sommartid.
Brevbäraren beskylldes för att vara far till många barn på den tiden då de flesta kvinnor var hemma utan förvärvsarbete. Men om man tänker att postmannen kutade två vändor alla dagar med post så tror jag ryktena är väldigt överdrivna. Han hade ju en tung postväska att släpa på också. Söndagarna var han hemma hos sin egen fru. Idag är nästan varannan brevbärare kvinna – så ordet postman har tjänat ut tycker jag.
Planeringen för vår färd mot sydligare trakter blir mer intensiv. Vi har tandläkartider och läkartider som väntar på oss därnere. Förmodligen hög tid att ta itu med trädgården också. Hoppas vår lille favorit Robort har haft en skön vila men är sugen på att börja jobba, vår robotgräsklippare. Lite bridge på klubbnivå ska också bli roligt. fast under tiden som jag ”dillat” ihop det här så har snön vräkt ner. Blir kanske ett litet bakslag på vintern i alla fall. Skulle vara roligt om snösparven kommer ner runt stugan och hälsar på oss innan vi far söderöver. Grönfinken har suttit och chirpat i träden några dagar redan. Tycker att det är tid att börja se sig om efter någon partner.
Nu köper vi inte mer mat. Får äta upp vad som handlats in. Det är samma dilemma varje gång vi ska ändra vistelseadress, tömma förråden. Men man blir bra på att tänka att inte allt måste vara si och så, utan man kan improvisera. Fast jag har föreslagit att jag kan koka min gröt på vitt vin. Har vi gott om. Värre med mjölken. Havregröt kokt på en god Chardonnay, serverad med en skvätt Chardonnay. Det får man inte vara för kräsen för. Men maken protesterar, snåljåpen. Svärdottern beskyllde honom en gång för att vara ogin då han inte bjöd på gin. Jag häller med henne…..