På min gata i sta’n……..

Hemma igen. In i civilisationen igen. Hårvård. Fotvård. Allmän uppsnyggning av våra yttre. Trädgården nästan snygg igen. Det har varit en hektisk vecka, men nu börjar det kännas som man är i fas med världen och dess andra invånare. Tidningarna får vi läsa utgivnings-dagen och inte som i stugan två dagar senare. Men det är ändå inga stora omvälvande nyheter som skrivs så här sommartid. Det är bara ett flöde av nyheter om flyktingströmmarna i och runt Europas gränser. Jag läser, försöker ta en egen ståndpunkt, men inser att jag förmodligen inte kan påverka detta fenomen som är ett återkommande tillstånd allt eftersom oroshärdarna flammar upp och falnar runtom här i världen. Folkvandringar har följts av kulturers uppgång och fall i alla tider. Det har bara inte märkts på så tydligt sätt som det gör nu då man kan följa det via media. Att det finns en bloggare som underblåser extremhögerns politik har jag också fått mig till livs genom tidningars olika reaktioner, men direkt till mig har hon/han inte lyckats nå. Trots att jag tillbringar en hel del tid framför min lilldator och följer mycket av nyhetsflödet på den.
Sen har vi läst om Hx-festivalen som vi avhöll oss från att besöka. Erkännes vi är några riktiga tråkmånsar som inte låter oss roas av det kommunala kulturutbudet. Maken har fått kollat sina hörapparater, justerat dem lite och jag upplever att jag inte längre behöver skrika lika mycket.
Bridgen har flutit på under sommaren under mina eminenta sommarvikariers händer, men nu är vi tillbaka och tar över som vanligt. Bridgekursen som jag startade hösten -14 har haft sommarlov, men ropar nu på mer. Ha ha, det är fantastiskt att en så stor grupp fortsätter tillsammans att vilja lära vidare.
Jag gjorde lite trädgårdstjänst igår plockade vissna blommor på rhododendron-busken, det händer att jag gör ett försök att se upptagen ut. Då dök maken upp och försökte fånga min uppmärksamhet. Kan ibland vara lite svårt då jag är mitt i ett spännande avsnitt i min ljudbok. Men han lyckades, pekade mot nedre delen av huset och frågade: har du sett? Förskräckt tog jag ett vigt hopp, hm, minst enochenhalv meter ut på gräsmattan. Hjälp! Inte en till örnastörta samma dag?? Hade haft en som stack fram sin stooora kniptång då jag tog i tidningen på morgonen. Men nej då, lugn tanten lilla. Inga örnastörtor. Det är bara det att vårat hus är på väg att ruttna upp!
Jaha, jag som var så glad att stugan blev målad i sommar. Kände att vi inte låg så långt efter med underhållet på våra hus. Men detta hade jag missat. Ja ja, det är bara att jobba på. Föreslog att vi skulle ringa några hantverkare, men nej då. Jag spikar om du målar, fick jag till svar. Ok, det är bara att starta upp. Innan höstregnen och vintervädret sätter stopp för arbetet.
Så nu får det gärna regna tis- ons- och torsdagseftermiddagar. För då spelar jag/vi bridge. Sen bör det vara lagom väder för ombyggnationer, reparationer av husfasader. TACK! Så nu mäts det och räknas på hur många brädor som ska inhandlas, färg som ska inköpas. Men kvällarna är ju rätt långa vid denna tid på året. Det innebär att hantverkarna som fick det på sina axlar kan göra kväll ganska tidigt!
Som ni kanske märker är jag trött bara av att tänka på vad som väntar.
Men, men inte ”gruv sig” för detta. När vi väl sätter igång, brukar vi kämpa på. Även om det tar tredubbla tiden mot vad hantverkare skulle behövt, så brukar vi fixa till det.
Har anmält mig till en kurs på folkuniversitetet, en skrivarkurs. Med den svada jag har numera, ska jag se om jag får lite hjälp med grammatik och planläggning av vad jag tänkt skriva. Har fastnat i denna form av berättarspråk som jag skriver. Måste finnas andra sätt att uttrycka sig. Mycket nyfiken på vad det kan innebära att vid min ålder och med de gamla baskunskaper jag har att ta en språkkurs. De kanske slutar med att jag inte skriver ett ord mer! Whoops vad tror ni om det? Tyst och lugnt, men jag är säker att det blir som när bonden miste sin ko! Så småningom saknade han kon. Där ser ni sådant självförtroende jag har utvecklat den sista tiden.