Åttonde och nionde dödssynden….

Jag tittar varje morgon efter dina krönikor, sa min väninna då vi talades vid i förmiddags. Oj då, tänkte och replikerade jag. Har de upphöjts till krönikor? Och vad är en krönika? Jag fick slå upp ordet och fick veta att det var en historisk berättelse i tidsföljd. Jaha, inte för att jag vet om jag håller mig rätt i tid, men imponerad och en aning stolt blev jag. För min del skulle jag gissat det hade något med kröning och kungligt att göra, men inte så….. Samtalet flöt på som det brukar när jag talar med henne. Jag var lite nyfiken om jag inte väckt henne som jag brukar göra vid halvelva-tiden. Ah nej, hon är ingen sådan sjusovare som slaggar hela förmiddagen. Oh nej, men hon brukar sova frukost då hon läst tidningen och ätit frukost. Jag brukar tydligt höra på hennes sömndruckna röst att jag ringt och stört i morgon-energi-napen. Men idag lät hon som vanligt! Jag lät antyda min förvåning att hon hördes så klar i rösten, fick då veta att hon under tiden hon gick till telefon hade ”mimat och hummat och talat upp sig”. Ok, det tog en stund innan hon svarade så det var förklaringen denna gången! Ibland skyller hon på att hon fick leta efter var hon lagt ifrån sig telefonen sist hon använde den! I en liten tvårumslägenhet?? Hm?

Sen gled samtalet in på det här om att få ta sig en liten energi-hämtar-sovstund mitt på förmiddagen? Får man det? Får då höra att jag gett henne skavsår på axlarna! Jag brukar fråga om hon har Luther sittande på axeln då vi diskuterar om saker är lämpliga eller olämpliga… Vi har under våra samtal kommit på minst sju dödssynder till som aldrig tidigare omnämnts i litteraturen?

En av dem: väninnan blev tillfrågad av en snygg karl om en sak häromdagen på stationen, om hon visste vilken perrong ett tåg skulle gå från. Då hon svarade att hon trodde det var perrong tre, men ta mig inte på orden, du får gärna ta på mig någon annanstans………. Bör nog kolla själv menade hon. Hon fick till svar att han var på väg hem till hustrun i Kalmar, annars så….. ?
Alltså detta är dödssynd nummer åtta: att tilltala främmande av motsatt kön, och njuta av det…..

Nummer nio är ju onekligen att tränga sig på en överfull buss, stirra sig till en sittplats, åka en hållplats för att sedan kliva av!!
Nu känner även jag hur Luther skaver där han sitter.
Lyssnade på hennes planering inför flyttningen som hon ska företa sig om ca en månad. Hon låter inte en gång stressad inför detta! Jag skulle troligen ha packat ner halva mitt bohag om det bara återstod en månad tills det bar av. Men inte hon inte! Kan det bero på att, en mer tränad människa på att flytta får man leta länge efter. Hon skulle åka på Ikea för att inhandla vissa förvaringslådor som skulle packas i idag så nog är hon på gång. Men inte så mycket….

Frågade henne om hon skulle packa alla dessa böcker som hon har i bokhyllan och låta dem följa med till nästa boställe? Men nej, här har tydligen tiden gjort en omvärdering på vad som är viktiga tillhörigheter. Dessa böcker som folk samlade i fina bokhyllor, visade förr i tiden med en symbolik , vem man var och vilka värderingar man hade! Där kunde man smygkolla en persons litterära intresse, hans politiska inställning och även speciella intressen beroende på vilken facklitteratur som stod och trängdes i bokhyllan.
Dessa böcker släpper väninnan! Intressant! Boken stod för ett värde, från början bara en familjebibel, en psalmbok och en katekes. Sedan utökades litteraturen till tillgänglighet till kunskap. Men numera är det lika svårt att förklara om hur vi uppfattade böckers värde, som att försöka berätta för ungdomen om en telefon med nummerskiva, en petmoj, som numret ska slås på!
Givetvis gör sådana revulotionära omstörtningar i vår kultur det lättare att flytta.
Småskrattande flöt samtalet vidare på hur packningen skulle fortsätta. Nu kan tydligen sekond-handbutikerna få ett nytillskott av alldeles nya kläder, de där som var köpta för de var så snygga, men inte passade förrän efter tre-fyra kilos viktminskning. Den har inte kommit ännu… Viktminskningen. Så nu får de klädesplaggen inte hänga där och skriva henne på nosen längre. Jag vet vad hon menar, det är ju samma med den där snygga blusen jag har i min garderob, den med de gulliga nallarna på.

Gör jag ingenting vettigt undrar ni säkert? Idag på förmiddagen har jag varit ut och skrubbat stugan med en rotborste, en sådan där riktigt hård skurborste. Men bara en bit på söderväggen. Jag var inte klädd för att hålla på med sådant grovgöra. Skulle bara testa hur jag kunde få bort löst sittande rester från färgen på timmerväggen. Ska måla stugan i år. Det brukar vara svårt att ”komma till skott”, men sen vi väl börjat tar det inte så lång stund. Vi jobbar fint ihop, maken och jag. Visserligen är det jag som är boss när det gäller målandet och han är chef om det är tal om snickerier. Men båda har vi en trogen hantlangare som utför de sysslor som åläggs dem. Någon måste kuta med stegar och sågar, beroende på vad som är på gång.

Vi har tisdagen vikt för Marta, svägerskan som fyllde år nyårsafton. Hitupp till dessa trakter åker man ju inte för att fira en sjuttio-åring mitt i smällkalla vintern. Men ett gratulationskort, från syster och två svägerskor, med löfte om ”Din dag” till sommaren har hon haft stående framför sig ett halvår nu! Så nu gör vi en dag för henne. Häruppe finns inte så mycket man kan inhandla färdigt, utan här får man göra själv…. Den enda restaurang som har annat än pizza har semesterstängt! Sist vi hade en egen dag för en av oss var det restaurangbesök på kvällen, men det gick inte i år! Öppnar igen i september! Så det får bli något på hemmaplan. Vi enleverar henne från hennes make på morgonen, sätter ett champagneglas och en flaska skumpa i händerna på henne. Bjuder på kaffe över öppen eld i naturen. Några mackor fyllda med ost och skinka som steks över elden, mums. Får bli lunchen. Vad gör fyra tosiga tanter under eftermiddagen? Jo, vi fixar en fyrkamp! Kubbspel, Fia med knuff, pilkastning och sist men inte minst: vem får såpvattnet att släcka elden? Var sin lilla eld, här har undertecknad ett klart handikapp, dessa eldartjejer som lätt gör upp en liten kaffebrasa. Men sen ska vi ha skjuts på såpvattnet så det kokar upp snabbt, pyser över och släcker elden. Ja ja, man kan inte vara bäst på allt alltid. Jag får väl skylla mig själv som kastade fram förslaget!
Kräftskiva på kvällen, men under dagen ska det ombesörjas både manikyr och pedikyr på henne allt medan flaskan hennes tullas av. Får bli vad vi hittar på, vi andra tre. Nästa år nollar jag, hm…