Jag gjorde det! Bytte audionom! Men det blev inga nya hörapparater förrän till sommaren. Jag kontaktade dem för en hörseltest och diskutera om hur jag hanterar detta med hörselvård anslutet till regionen eller inte anslutet. Jag känner att det ofta beror på min ängslan att inte förstå de olika alternativen. Varför bedrivs det s.k. hörselvård där kostnaden är dyr, medan man får hörselvård till samma pris som ett läkarbesök på vissa ställen.
Samtidigt känner jag att det där med att byta dessa kontakter som känns trygga och kunniga, både vad gäller läkare tandläkare frissan och fotvård, är näst intill otänkbart. Vissa av dessa kontakter blir man överförd från automatiskt då de går i pension, eller föder barn eller annan anledning. Men att de övergår från det sociala nätverket för att börja verka i rent privat regi, då väljer jag bort dem. Vid ett flertal tillfällen har jag hört folk berätta för mig om att det är högre kvalitet på den privata vården. Det köper inte jag då det gäller hörselvård. Andra sådana alternativ har jag inte prövat och kan inte uttala mig om.
Varför jag bytt är att det börjat ringa från min föregående audionom och berätta vilka fantastiska hörapparater de har att erbjuda. Jag känner mig verkligen utnyttjad, att vi har haft en bra relation, min audionomer och jag, innebär inte att de äger mig.
Då jag kom till denna nya mottagning fick jag börja med att fylla i ett formulär om mina data, mailadress och telefonnummer. Kryssa i rutor om man bl.a. accepterade reklam via mail eller SMS från deras mottagning. Jag frågade om de hade veckans erbjudande, precis som falukorven på ICA? Därför lät jag den rutan vara okryssad. Men jag skrev ett NEJ över rutan så att ingen efteråt skulle hjälpa mig med ett kryss som de eventuellt trodde jag glömt.
En ung kvinna tog hand om mig, gjorde ett hörseltest och insåg att mina nuvarande apparater är inte de bästa. Men man får inte nya med stöd från regionen förrän fyra år efter de gamla är utskrivna. Hoppas att de håller ihop till sommaren då jag är berättigad till ett par nya. Cross my fingers… Nu känner jag att jag har lite kontroll vad det gäller mina hörselhjälpmedel. Jag har märkt att jag senaste året har mer och mer svårt att se ansiktet på folk. Ibland får jag avvakta tills de börjar prata så jag får hjälp av rösten att förstå vem det är som pratar med mej. Och då är det ju bra om öronen också funkar optimalt. När vi nu blir så gamla och skruttiga är det ju trots allt bra att vi behöver alla dessa hjälpmedel. Det är många som har arbetstillfälle med att hålla oss gående, seende och hörande. Alternativet är inte alls något att trakta efter.
Jag tror att vi är alldeles för fega att ifrågasätta vad som gäller. Vad menas med vårdgaranti? På olika instanser. Vad har jag rätt att be om olika tjänster, och vad har hela vårt vårdsystem för ansvar gentemot oss? Har vi detta klart för oss? Jag tror att det finns mycket okunskap om vad som är egenansvar och vad som är deras ansvar. Jag har sagt att det är inte jag som är till för dem, det är de som ska vara till min hjälp.
Lämna ett svar