Springtime! Vårtider!

Do you remember I have complained we mix up the days? We aren’t sure what weekday it is. And how I use to recommend my spouse to call his sister and ask what day it is. She has Friday every day, it has become the easiest way to answer she say. She never have the days in the order we once in our childhood learnt, Monday Tuesday Wednesday Thursday Friday Saturday and Sunday. Every day had its own sign, maybe we had our lesson in some boring topic. Friday afternoon we felt rather happy because Saturday we only had half day of lessons and after that we were free as the birds for Sundays. At that time we never mixed the days as we do nowadays. Even worse happened when our clock at the wall stopped working. After about 49 years at our wall and the clock has struck every half hour. Now it is out of order and we are out of time. At first my spouse tried to repair it, but not even duct tape will make it work. And as my grandson once said, when it isn’t able to repair with duct tape….. then it is broken! 

What to do? We decided to look at net, but no wall clocks which looked like our old clock. Flee market maybe is the right place to look for something likewise? Therefore we have been around our town and looked for some last week. Today we went to an old flee market placed long way outside city. We took the bus, and had to walk rather long way from the bus stop. The three latest flee market didn’t had any wall clock at all, so I became happy when I set my eyes on one similar to our old clock. I was very keen to get it and when the man who sold it asked for 250:- crowns, I decide to pay him immediately. But my husband wanted to look once more and asked for a key to pull the feather and search if the clock worked, he found it not working. Had to leave the look-a-like our clock and my heart felt sad. But after all we don’t need to buy another tattered clock. We own one already. And we are still timeless. 

We had discussed the early hedge when we walked away to the bus from our home, and looked at the lilacs which had very tightly knotted flower buds. In Sweden we use to say the shoemaker take a summer leave between “hedge and
lilac”. These days children runs barefoot and won’t need any shoes to be mend. Most years the shoemakers holiday lasts less than a week, but this year the spring has taken a rest, some chillier days has braked the spring progress. But we note many signs how the spring develop. We walked back to the bus stop from the flee market.

Passing by a very unusual wild flower far away from this as we have growing in any field or lawns in my town. My heart made an extra beat when I saw it. There it was, a mayflower! A primrose, a gold viva. As we say in sweden, dear child has many names. We name the flower: cuckoo pants, probably because it is those days when the cuckoo arrives to our country in spring.

When we were some minutes from our home a lady pointed at a bush in a garden and asked me if I had seen the beautiful magnolia? Yes I had seen it and a lot lot of wild flowers which I find even more interesting. To recognise year by year and especially to remember the names of them. That’s my way to honour our great scientific man Carl von Linné, to notice our Swedish flora. I am still adoring a lot of garden flowers but our wild ones I find more exciting. 

Här är svenskan

Kommer du ihåg att jag har klagat på att vi blandar ihop dagarna? Vi är inte säkra på vilken veckodag det är. Och hur jag brukar rekommendera min make att ringa sin syster och fråga vilken dag det är. Hon har fredag varje dag, det har blivit det enklaste sättet att svara, säger hon. Hon har aldrig dagarna i den ordning vi en gång i vår barndom lärde oss, måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag och söndag. Varje dag hade sitt eget göromål, kanske hade vi någon lektion i något tråkigt ämne. Fredag eftermiddag kände vi oss ganska glada för på lördagen hade vi bara en halv dag med lektioner och efter det var vi fria som fågeln på söndagarna. På den tiden blandade vi aldrig ihop dagarna som vi gör nu för tiden. 

Vad värre var, var då vår klocka på väggen slutade fungera. Efter ca 49 år på vår vägg och klockan har slagit varje halvtimme. Nu är det ur funktion och vi har ingen tid. Först försökte min make reparera den, men inte ens silvertejp kom att få det att fungera. Och som mitt barnbarn en gång sa, när den inte kan repareras med silvertejp… då är den trasig!

Vad ska man göra? Vi bestämde oss för att titta på nätet, men inga väggklockor som såg ut som vår gamla klocka. Loppmarknad kanske är rätt ställe att leta efter något likadant? Därför har vi varit runt i vår stad och letat efter en liknande klocka sista veckan. Idag for vi till en gammal loppmarknad som ligger långt utanför staden. Vi tog bussen och fick gå ganska långt från busshållplatsen. De tre senaste loppmarknaderna hade ingen väggklocka alls, så jag blev så glad när jag såg en som liknade vår gamla klocka. Jag var väldigt sugen på att få den och när mannen som sålde den bad om 250:- kronor bestämde jag mig för att betala honom direkt. Men min man ville titta en gång till och bad om en nyckel för att dra fjädern och undersöka om klockan fungerade, han fann att den inte fungeradealls. Var tvungen att lämna den där look-a-like vår klocka och mitt hjärta kändes tungt. Men trots allt behöver vi ju inte köpa en till trasig klocka. Vi äger redan en. Och vi är fortfarande tidlösa.

Vi hade diskuterat den tidiga häggensom stod i blom, när vi gick mot busshållplatsen och kollade  syrenen som hade väldigt hårt knutna blomknoppar. I Sverige brukar vi säga att skomakaren tar semester mellan ”hägg och syren”. Vid den tiden springer barnen barfota och behöver inga skor som ska lagas. De flesta år varar skomakarsemestern mindre än en vecka, men i år har våren tagit en vila, några kyligare dagar har bromsat vårens framsteg. Trots allt noterar vi många tecken på hur våren utvecklas. Då vi gick tillbaka till busshållplatsen från loppmarknaden, gick vi förbi en mycket ovanlig vild blomma en som man mycket sällan ser varken på fält eller gräsmattor i min stad. Mitt hjärta slog ett extra slag när jag såg den. Där var den, en riktig vårblomma! En primula veris, en gullviva. Som vi säger i Sverige, kärt barn har många namn. Vi kallar blomman: gökbyxor, förmodligen för att den blommar de dagar då göken kommer till vårt land efter vintertillvaron söderut.

När vi var nästan hemma pekade en dam på en buske i en trädgård och frågade mig om jag hade sett den vackra magnolian? Ja, jag hade sett den och en hel del vilda blommor som jag tycker är ännu mer intressanta. Att känna igen år för år och särskilt komma ihåg namnen på dem. Det är mitt sätt att hedra vår store vetenskapsman Carl von Linné, att lägga märke till vår svenska flora. Jag älskar fortfarande många trädgårdsblommor men våra vilda tycker jag är mycket mer spännande.