När maken och jag vunnit storvinsten

Vi satt ett gäng och diskuterade större inköp. En av deltagarna i diskussionen menade att det var inga bekymmer, det var bara att köpa. Dock under förutsättningen att de ringde från Visby lördagkväll.. Detta talesättet är väldigt vanligt häruppe i Norrland där jag befinner mig för tillfället. Jag är väl insatt i tänkesättet och vet att de menar: Om de vinner stora pengar på tipset eller någon av de andra spelformerna de ägnar sig åt.

Min familj har i många, många år spelat på Lotto  med den fasta förvisningen att vinna storkovan, ja jag vet inte varför man spelar annars. Jag tror att dottern fortfarande minns sin egenhändigt hopsatta rad, varenda siffra. Sonen tror jag inte minns sin, hoppas i alla fall att han inte gör. Men var tionde vecka, sedan minst trettio år tillbaka, omsätter vi våra stående rader på dels Lotto och sen har vi några rader på måltipset.

Jag vet precis vad folk menar när de talar om samtal från Visby. Har också klart för mig vad jag skall göra om de ringer mig!!! Men det behöver inte vara hundratals miljoner för att glädja mig. Jag är nöjd med det lilla.

För några år sedan hade vi faktiskt turen att vinna. En sensommardag i stugan satt vi en måndag vid 17-tiden vid en kopp eftermiddagskaffe och läste söndagstidningen. V får tidningen dagen efter häruppe, på kvällen. Men söndagstidningen är lite speciell för där är de rätta lottoraderna i. Ja ja, jag vet det där med text-Tv men vi gör som vi brukar. Jag var upptagen med första delen av tidningen nedan maken läste sportsidorna. I ögonvrån såg jag honom skruva oroligt på sig. Han reste sig gick en runda in i köket, tog ett glas vatten. Mitt i kaffet! Kom tillbaka läste igen, hörde tydligt på hans andhämtning att något hänt. Vid vår ålder är vi mer uppmärksamma på förändringar i allmäntillståndet hos varandra. Jag frågade om han mådde bra? Jodå, inga problem, men…… Onekligen var han lite svårflörtad. Fick fråga igen.

Till slut kröp det ur honom var skon klämde. Vi hade vunnit på Lotto! Troligen mer än vi någonsin vunnit tidigare! Ja nu var ju för all del detta inte så svårt, då vi bara haft småvinster då vi någon gång tidigare vunnit. Men ändå, han var uppspelt, glad och hade svårt att sitta still. Vi satte oss ner, försökte lugna oss. Nu gällde det att planera vettigt och inte rusa iväg. Enligt maken var det mellan två och tre tusen vi vunnit! Pengar vi inte räknat med sedan tidigare! Så för oss var detta storkovan.

Allt detta hände dagen innan vi skulle resa tillbaka till Skåne. Vi hade det mesta packat och undanställt inför vintern. morgonen därpå skulle vi packa ihop det sista och sätta oss i bilen. Nu kom frågan ofrånkomligen, skulle vi lösa ut vinsten? Nej, vi beslutade att INTE göra detta och resa ner genom Sverige med stora kontanter på oss.

Men trots att vi inte hade pengarna i handen kände vi oss riktigt trygga med vår lilla extra förmögenhet. Så vi levde lite flottare under hemresan. Ville vi, så gick vi in på de lite dyrare ställena och åt flott. Köpte oss lite guldkant på tillvaron varhelst vi hittade något som hägrade.

När vi började närma oss Skåne letade maken fram tidningen än en gång. Ville förvissa sig om att det var sant! Alltihop! Jag vet ungefär när han upptäckte det, det som inte fick vara sant, att han läst fel. På fel rad! Jag satt bakom ratten just då. Lätt ansträngt, lite pipigt lät han nyheten springa! Han hade läst på fel rad, visst hade vi vunnit men inga tusentals kronor, endast 173:-. Och vi som i alla fall levt upp en tusenlapp.

Även om det var dystert uppvaknande, kunde vi inte utan att erkänna. Det var riktigt roligt att ha vunnit storkovan. Jag vet hur det känns!