Paris 10 april 2022
På hotellrummet efter en innehållsrik dag. Vi har åkt buss, traskat runt lite i Bryssel. Åkt buss igen. Traskat runt lite i Paris. Åkt buss en stilla stadstur och tittat på Paris by night. Och måltiderna har avlöst varandra. Att säga att vi inte är trötta vore en stor lögn. Då vi gick den sista promenaden från bussen till vårt hotell fick jag styra ut i gatan för att inte köra över en dam som låg och hade nattat sig över ett galler, förmodligen en ventilationslucka med värme från något restaurangkök. Så det kunde varit värre tänkte jag.
Men vi har ett hotellrum, världens minsta. Då jag beställde vår resa bad jag om att få hotellrum som inte var högre än fjärde våningen. Detta för att det visade sig att hissen inte gick högre än fjärde våningen. Visserligen var det det lyxigare av de två valen. Men vi får en riktig frukost på detta hotell. Och vi behöver ha det lite bekvämt. Inte alltid vara så sparsamma. Drygt tusenlappen per man skiljde det. Men vi beslöt att lyxa till det. Då vi anlände hotellet kom vi aldrig upp i receptionen ens. Hissen var sönder och vi hade tilldelats ett rum på fjärde våningen….allt efter mina önskemål. Vi frågade om hissen var en sak som skulle åtgärdas inom det snaraste, men som de flesta svar på frågor med språkförbistringar, var det en ryckning på axlarna. Vår guide tillkallades och efter diskussioner slutade det att vi fick ett rum på det billigare hotellet som i alla fall en fungerande hiss.
Och var sin säng! Att det inte tillåter att gubben och jag förflyttar oss i rummet samtidigt om vi behöver mötas, får vi leva med. Och den goda frukosten får bli en dröm. En kopp kaffe med något lite att doppa, mer vågar vi inte sätta upp på önskelistan. Kräva att det reseföretag vi åker ska ersätta oss på något vis är väl en utopi, jag erkänner att jag inte läst allt det där finstilta som fråntar dem allt ansvar som står utom deras möjligheter att påverka. Och om jag läste det finstilta skulle jag ändå inte förstå den där byråkratin som brukar stå där. Så det är att bita ihop och försöka göra det bästa av tillvaron. Dörren går att stänga, och sängen ser ren ut. Personal lyser med sin frånvaro så dem är det inget att irritera sig över.
Har varit ut en busstur och sett Paris i mörker. Det är faktiskt spännande. Ser inte ut som Las Vegas eller Hongkong, inte reklam som blinkar överallt. De ljus som är, är gatljuset och de byggnader som fransmännen är stolta över. Ok, Eiffeltornet är väl kanske mer en reklamskylt än har någon praktisk betydelse. Men alla de byggnader som har en historik och vacker arkitektur var upplysta. Imorgon ska vi ta en närmre titt på alla träd som står s.g.s. utslagna. Längs Seine ser det ut som en del exotiskt spännande träd. Men svårt att avgöra i mörkret.
Nu lite bridge med min canadensiske partner. Behöver sysselsätta den delen av hjärnan för en stund.
Margareta
Man kan inte få allt. Hoppas att ni fick/får frukost iallafall.