På tal om pengar…..

På tal om pengar… Jag undrar hur många mer än jag funderar då man betalar med kort, om man ska trycka på konto eller kredit. Tänker då jag står där vad de olika alternativen betyder? Om man trycker på kredit får jag  då låna pengar av någon, om jag behöver? Fixar min bank ett sådant lån? Eller ställer affären upp med krediten så länge….

Kanske alla andra har klart för sig, men icke denne här. Och inte i min vildaste fantasi skulle jag avbryta pågående köp och fråga om dessa villkor. Jag kan bara tänka mig känslan detta skulle bära med sig att stå där med skammens rodnad på kinderna, avslöjad för alla i den långa kön bakom mig, ha ha hon har inga pengar….

Jag inte bara inbillar mig, jag har upplevt känslan. Minns tydligt när man gick med mor  i stan. När man fick till stan kunde anledningen vara lite olika. Gå på biblioteket. Hälsa på någon släkting. Tidigare på dagen hade jag tiggt om en liten peng, men jag hade bara fått veta: mor hade inga pengar. Ja ja, jag kan ju inte få något som inte finns. Men helt plötsligt styr hon stegen in i en butik, pekar och beställer. MEN MOR, du har ju inga pengar!!! Vem ska stå för detta kalaset?

Plötsligt halar hon upp sin pengabörs ur kappfickan och betalar! Hon hade pengar i alla fall. Och jag som stod där och hade nästan svimmat av spänning och hållit andan, hur skulle de reagera när de uppdagade att hon var pank.

När jag senare i livet använde mig av samma pedagogik mot mina barn kan jag inte minnas några sympatikänslor från dem. Fick av sonen det goda rådet att hämta nya pengar i väggen, som han uttryckte sig. Han hade sett med egna ögon att det kom nya pengar efter några knapptryck i en apparat i väggen borta vid köpcentret. Så varför deppa eller gnälla över att inte ha några pengar.

Tänk om jag skulle ta och prova att trycka på kreditknappen nästa gång? Vad är det värsta som kan hända? Eller ska jag som en gammal mö, dö nyfiken? Kan man få något råd?