Onekligen surrar det många ord i huvudet ibland. Telefonen är till för att trygga, trösta och vara ett hopp att något trevligt ska hända. Häromdagen sa min väninna då vi talade i telefonen, att krasst sett…… va menar du svarade jag? Va då, vad är det du inte fattar, sa hon. Ja det där ordet ”krass”. Jag vet hur krasse smakar men krass…. innebörden har jag inte riktigt grepp på. Vissa ord som jag hört otaliga gånger undviker jag att använda, då jag inte är säker på värdet i ordet. Sen svängde samtalet in på ett nytt ämne och krasst blev inte vidare utrett. Senare på dagen fick jag ett SMS där det stod: krass=cynisk! Jaså, här fick jag ännu en käftsmäll. Cynisk som jag i hemlighet inne i mitt huvud uttalar: synisk…. och som jag hör i mina evinnerliga danska serier hör hur de uttalar: kynisk med ett tydligt K….. Och jag fascineras så mycket av det att jag aldrig grävt fram en riktig förklaring till detta heller, ordet cynisk. Så där gick jag på pumpen, då förklaringen blev ett annat outvärderat ord.
Normalt klarar jag de flesta ordförståelse-tester när jag får några alternativ presenterade, men tagna ur ett sammanhang kan jag inte alltid få rätt på dem. Inte riktigt ha ordets rätta värde, därför undviker jag att använda dem. Jag vill inte riskera att låta en situation bli upp- eller nedvärderad därför att jag inte har riktig koll på ordets betydelse. Då är det bättre att säga: mer och mer mindre och mindre, eller mindre och mindre mer och mer…. då kanske inte det uppfattas genast vad man säger, men ger lyssnaren en möjlighet att utvärdera mitt uttalande.
Men förstå text eller bilder är kanske inte det enklaste alltid. Angående bilder så berättade jag om mina servetter för brorsan.
Veckans lördagssnack blev lite annorlunda igår. Vi brukar utbyta erfarenheter om böcker och vardagens vedermödor. Men nu har vi fått nya nötter att knäcka så här i virustider.
– Fungerar er delivery frågade jag svägerskan. Jodå, nog får vi hem varorna. Men det syns att det är andra värderingar som styr inköpen. Skamset skrattade vi åt detta fenomen som vi upplevt, båda paren riskpersoner. Brorsan med hustru har deras dotter som delivery-person. Jag har sonen med bistånd av hans familj ibland. Utan några som helst protester kommer de hem till oss och levererar de varor vi beställt. Svägerskan följer de reklam-utskick som hon får från sin ”vanliga” butik, och försöker göra en komplett lista som räcker för minst en vecka. I alla fall vad det gäller hushållet. Bröd mjölk och smör är JU ganska enkelt vid vår ålder att göra en uppskattning av behovet. Men de där produkter som man ser är på väg att ta slut, hur beställer vi dem? Själv har jag kommit på den eminenta metoden att ta en bild och lägga in som ett komplement till beställningen. Man vill JU ha sin vanliga tandkräm, sin vanliga tvål osv. Jag har precis upptäckt vilket dilemma som uppstod, då vårt tvättmedel började sina.
Jag tappar ur paketet ner i en stadig plastflaska då jag öppnar påsen. Denna slinkiga mjuka påse som bara glider ur händerna på mig om jag försöker använda den som den är. Så den hamnar i plastavfallet, och den är borta sedan länge då det är tid att köpa nytt tvättmedel. Alltså vad göra? Ingen möjlighet att ta en bild av den produkten. Får försöka att beskriva den så gott det går. Problemet är att jag köper det tvättmedlet med hjälp av synen, jag vet hur påsen ser ut. Vilken färg den har, beroende på vilken doft den har. Och jag vet också att jag ska kolla att det inte är sköljmedlet jag ska ha, ska ha tvättmedlet. Lindblomsdoftande. Nu vet alla det som följer mina sidor. Får se om min delivery-person lyckas komma med rätt grejor. Förhoppningsvis kommer han ihåg servetterna jag beställde senast och som han glömde, trots att där var en jättestor bild på halva shoppinglistan med dessa servetter. Han skyllde på att jag inte sagt att jag skulle ha sådana, bara dekorerat listan med en bild på blommiga servettboxar. Jag har dagligen skickat ett MMS med min servett som blir mögiare och mögiare för var dag som går.
Igår blev det inköp av take away från Kings corner i stan, som också skickade med servetter och lämnade 20% rabatt på en delikat lördagskvälls-måltid. Hade de sett mina MMS till delivery-personen min angående min mögia servett?. Jag kan alltid skylla på att jag var tvungen att fixa en ny servett sådär lördagkväll.
Vi har lite olika uppfattning om vad som är vad inom många andra områden. En bit ost är i hans tyckande en liten bit ost, dock en smakrik sådan med fyra smakprickar. Räcker nästan en vecka. Hos min bror får de en lite större bit men med EN sketen smakprick, så brorsan får hyvla tio skivor ost för att uppleva att han får lite ost på mackan. Fick även höra att brorsan med hustru ätit biffar med ängslan för Creutzfeldt-Jakobs sjukdom senaste veckan. På listan hade de bett att få ett halvt kilo oxfärs som de hade extrapris på. Deras delivery-person hade hittat ännu lägre kilopris på den stora tvåkilosförpackningen, den från annat land…. nu kämpade bror och svägerska med all den färsen. Många biffar att tugga i sig. Jag har också fått lite lustiga storlekar på vissa leveranser, men vill inte klaga.
Jag tröstade svägerskan med att de inte var ensamma om att ha bekymmer. Man vill JU inte riskera att bli utan leveranser. Vi skulle ha lite lök med i maten vi lagade häromdagen, och minsta löken var nästan lika stor som melonen som låg bredvid i kylen. Sån’t kan man inte klaga på….eller?
Möjligheten att handla online finns men fattar de bättre? Om smakprickar på ost? Eller tandkrämsmärke?
Och allt detta ger oss ett samtalsämne i tider som dessa då det faktiskt inte händer mycket, bara rapporter om nya döda.
Imorgon den 15 juni skulle jag ha köpt ett sommarkort på Skånetrafiken. Men jag vågar inte ut och åka buss….ännu. Senast jag var inom på apoteket för att köpa andningsmasker fanns det inga. Samtidigt som jag blev ledsen att det inte fanns, var jag nöjd. Det innebär att jag inte kan använda dem och kanske invaggas i någon falsk säkerhet. Distansen ska fortfarande beaktas, men det kanske är bedrägligt om man använder andningsmask att man tror man är skyddad, och glömmer distansen. Förr omtalade man 40-talisterna som jätteproppen Orvar som satt på alla jobb, nu är samma grupp ombildade att vara distansklossen nummer ett……
Margareta
Svåra tider! Jag har mask, dock inga plasthandskar, som jag ser många som har i min affär. Ser inga som har masker. Hoppas mina ögon ler, för det syns ju inte att jag ger leenden till höger och vänster.