Åh, vad jag fascineras av all dessa ord… I am fascinated by all those words

The english after the swedsih today

Visst finna det väl ord som när man läser, man undrar över dess betydelse. Vissa ord kan ha en mjuk klang som invaggar en i en säkerhet av att det beskriver något positivt, något önskvärt.

Andra ord låter domderande som något man absolut inte får försöka att smita undan. Ibland känns de som ett hot. Sen finns det ord som jag räknar hur ofta de förekommer, ungefär som den gång man räknade lärarens upprepning av vissa ord. När ämnet kanske inte var så trollbindande att man följde vad han sa utan följde hur han sa det.   

Håller för tillfället på att läsa bok nio ur en serie med tio böcker av en känd svensk deckardrottning. Kände att det var tid att ge dem en repetition då jag fick frågor om böckerna av fransmannen. Även om vi talar om fjällbackaborna som han läser om på franska och vi diskuterar dem på engelska, bör jag fräscha upp handlingen i mitt huvud. 

Genomsnittligen förekommer ordet ”klentroget” bara tre gånger per bok. Jag ser framför mig hur författarinnan ställt en skål bredvid sig på skrivbordet med små lappar, lappar med nedskrivna ord som ger språket lite mer krydda. Inte slentrianmässigt rabblande av vardagshändelserna hela tiden. Sedan tar hon bort en av dessa lappar då hon använder dem i sina historier. När de är slut så har hon en lagom mix av dessa ord och de som vi brukar oss av i vanligt tal, hon ser det kanske som sin uppgift att behålla även dessa lite ovanligare ord levande i vårt vokabulär. I bok nummer sju i serien hade hon smugit in ordet ”vantroget” som omväxling. Ha ha ha, tror hon att vi inte ser vad hon skriver? Men jag reagerade och funderade – hade ordlapparna med ordet ”klentroget” sinat i skålen? 

Igår läste jag i tidningen om hur man lagt in filter i kommunens brevlåda för e-post. Så att eventuella okvädningsord inte skulle nå våra makthavare på så sätt att de skulle kränkas. Kanske det blivit tvunget under cirkusen runt försäljningen av Öresundskraft?  Fick våra förtroendevalda då veta att alla kommuninnevånare inte älskade dem? Så man lade in ett filter? Eller vilket var det som skulle sopsorteras bland posten? Jag vet en massa ord, som säkert inte nått våra politiker, men jag bjuder inte heller dem på sådana smaskigheter. Tänk om de gillar dem? 

Helt paralyserad blev jag,då jag läste ett uttalande om att 

– ”Det är fullständigt otillständigt att en kommun eller myndighet upprättar ett filter”……..vadå? Fattar ni? Jag satt där och stirrade. Vad stod det? Jag bara upprepade orden i mitt huvud, smakade på dem. Vem hade sagt så? En yttrandefrihetsexpert! Jösses, finns det sådana? Var jobbar man då? Har dom nå’n bra lön? 

Idag satt maken och läste högt för mig. Han satt bakom sin ”device” och mumlade. Jag förstod att han var inloggad på banken. 

Har du läst de senaste villkoren, undrade han. 

Ordet ”villkor” får mig att svettas, känna olust och även lite rädsla. Det är inga kossor som gått lite vilse, det är hårda krav som någon lagt på mig i händelse av …….. ja vadå? Vad var det denna gång jag hade att uppfylla gentemot min bank? För att få ha kvar mina surt förvärvade slantar i deras förvar. Hjälp….berätta, sa jag. 

Nja det gäller inte ännu svarade maken. Inte förrän mitten april. Lät tryggt, hade lite tid på mig att vänta att tvångströjan skulle träs på. Men vad bestod villkoret i? Jo efter det datumet, hade EU bestämt, behövde man inte längre skriva in sin namnteckning på baksidan av sitt kreditkort som var kopplat till våra vanligaste banker, och därmed också min bank. 

Men men, hade jag skrivit på mina senaste kort? Jag tog fram min fina portmonnä inköpt i en butik på Champs-Élysées. Ja ja nu fick jag säga det igen…. ja ja. Plockade fram mitt bankkort och vände på det. Nähä, ingen namnteckning. Jag visste det. Jag kan inte minnas när jag senast skrev min namnteckning på ett kreditkort. Det är längesedan. Så olydig jag varit. Undrar om detta sorteras in under ”ovillkorligen”-ordet? Ett annat ord som jag känner tumskruvarna spännas åt av. 

Nä nu slutar jag annars blir jag för tradig…..

And now for english

Certainly there’s words that when you read, you wonder about its meaning.  Some words may have a soft tone that instill one in the certainty that it describes something positive, something desirable.

 Other words I hear as judging, sounds like something you should definitely not try to escape from.  Sometimes they even feel like a threat.  Then there are words I count how often they occur, much like when we counted the repetition of certain words the teacher said.  When the subject might not be so enchanting that one followed what he said but followed how he said it.

Currently I’m reading book nine of a series of ten books by a well-known Swedish detectivestory-queen.  Felt it was time to give them a rehearsal when I was asked questions about the books by my Frenchman.  Even though we talk about the inhabitants in Fjällbacka, he reads in French and we discuss them in English, I should refresh the action in my head.

On average, the word ”incredulous” occurs only three times per book.  I can see in front of me how the author put a bowl next to her on the desk with small notes, notes with written words that give the language a little more spice.  Not mechanistically talk about everyday events all the time.  Then she removes one of these patches as she uses them in her stories.  When they are finished, she has a decent mix of these words and the ones we usually use in ordinary speech, she might see it as her job to keep even these slightly unusual words alive in our vocabulary.  In book number seven in the series, she had sneaked in the word ”faithless” as an alternation.  Ha ha ha, does she think we don’t see what she writes?  But I reacted and wondered – had the patches with the word ”incredulous” ended up in the bowl?

Yesterday I read in the newspaper how to put filters in the municipality’s mailbox.  So that any words of disgrace would not reach our holders of power in such a way that they would be violated.  Maybe it was forced to introduce that filter during the uprising around the sale of the Öresundkraft (our elektricity company  owned by us, the citizens in my town)?  Did our elected representatives then know that not all local residents loved them?  So they put in a filter talking away all not nice comments?  Or what was it that would be sorted out by mail?  I know a lot of words that have certainly not reached our politicians, but I also do not offer them such delicacy-word (hm).  What if they like them?

 I was completely paralyzed when I read a statement that ”It is ravingly impermissible that a municipality or government establishes a filter” …….. what?  Do you understand?  I sat there staring.  What did it say?  I just repeated the words in my head, tasted them.  Who said so?  It was an expert of freedom to speech and write!  Oh my God, are there such people?  Where do they work?  Do they have a good salary?

Today my husband sat and read aloud to me.  He sat behind his device and mumbled.  I understood that he was logged into the bank.

Have you read the latest terms, the latest stipulations …. conditions, he wondered.

The word ”condition” makes me sweat, feel uncomfortable and even a little scared.  There are tough demands that someone imposed on me in the event of …….. yes what?  What was it this time I had to meet with my bank?  In order to keep my hard acquired coins in their repositories.  Help …. tell me, I said.

Well that is not the case yet the husband answered.  Not until mid-April.  Sounded safe, had some time for me to wait for the coercive to be valid.  But what was the conditions?  After that date, the EU had decided, you no longer needed to sign your signature on the back of your credit card, which was linked to our most common banks, and thus my bank.

Had I written on my last card?  I brought out my nice wallet purchased in a shop on Champs-Élysées.  Oh yes, now I had to say it again …. ha ha.  Picked up my Credit card and turned it over.  No, not any signature.  I knew it.  I can’t remember when I last wrote my signature on a credit card.  It was a long time ago.  How disobedient I have been.  Wondering if this is sorted under the ”unconditional” word?  Another word that I feel as the thumbscrews are tightened by.