Stick och brinn/Stick och spinn

Dessa uttryck som man hör genom tid. ”Stick och brinn” var ett vanligt förekommande sådant för X antal år sedan. Vad menade folk med det svaret? Jag tyckte av tonläget att döma, blev man ombedd att dra dit ”pepparn växte”. Ett äldre uttryck för att man skulle ”ta sig i brasan”, eller som min far brukade säga: ”ränn mig i röven”, ett uttryck jag ofta hör danskarna säga. Ord, ord, ord som uttrycker samma sak. Vissa uttryck vill man JU inte gärna återge, de väcker obehag. Men kanske är det beroende på när man hört det och i vilket sammanhang, och vem ordet sagts till. 

Då jag var på garnaffären för att köpa en rundsticka så jag kunde färdigställa arbetet jag tvingats lägga åt sidan p.g.a. mina ögons skröplighet, landade min blick på ett garn. 

Tillverkaren till garnet kallade firman för ”Stick och spinn”. Tyckte hon att uttrycket/namnet var kul? Kändes det nästan bekant? Ett uttryck barnen använde då de växte upp. Uttryck har JU en benägenhet att vara modegrejor. Så det är ”ingen fara” att ta upp gamla uttryck. Bara lättare för kunden att minnas namnet på tillverkaren.

Ett underbart garn, äppelgrönt, mjukt ullgarn låg där och lockade mig. Hemspunnet, handfärgat. Det hade framställts av någon som verkligen gillade att arbeta i naturmaterial. Och som troligen njutit i lika hög grad som jag gjorde av den lustfyllda  färgen. Att garnet fått ett namn som också berättade att det inte lämnat spinnerskan/färgerskan oberörd. Det hette Granny Smith. Ett namn som sade mig vad associationer de/den haft som framställt det. Jag blev köpnödig, verkligen oerhört hagalen. Hittade också en liten ask som det fanns småhärvor som harmonierade till mitt äppelgarn, åtta små söta härvor á 10 gram. 

Stod där helt andfådd och räknade på hur mycket strumpor blir det av en härva – av två härvor av äppelgarnet. Och om jag lägger till en 10 grams-härva? Eller två, men vilken ska jag ta? Mörk eller ljus? Har inte varit så tvehågsen på mången god dag. Klarade inte av att välja, bestämde mig för hela asken, alltså alla åtta småhärvorna.

Asken med sina smånystan

Väl hemma öppnade jag påsen med garnerna som om de vore en godispåse. Vilket det JU var. Lars Roos spelade örongodis på sin tid, detta var mitt ögongodis. Jag ställde asken på soffbordet som en dekoration. Men jag fick inte ta itu med det förrän jag stickat färdigt sjalen jag höll på med. Någon självdisciplin måste jag JU ha.

När sista maskan var stickad och sjalen uppspänd för fixering, kunde jag inte vänta längre. Jag tog mina härvor. Vägde dem, nystade små söta nystan av respektive garn så jag hade en aning om hur mycket som varje strumpa krävde. Och sedan stickade jag! Och stickade! 

Garnet som har ett litet innehåll av syntetmaterial för att öka slitstyrkan, gjorde att jag inte lyckades skarva/sköta garnet som jag brukar, då jag stickar i ullgarn. Jag brukar ta sista decimetern på återstoden av det jag just stickat och halvera det. Alltså tvinna upp och ta bort halvdelen av trådarna.  Sedan gör jag sammaledes med det nya garn som ska stickas vidare på. Tvinna upp och ta bort hälften av trådarna ungefär en decimeter. Tvinna ihop garnändarna, blöta dem och gnugga ihop dem. En form av tovning. En bra metod som lämnar arbetet helt utan skarvar , skarvar som kräver trådfästning efteråt. 

Men detta garn tillät inte denna metod. Så det spretade garnändar åt alla håll och kanter då jag stickade dem. Men de är fästade nu och strumporna är levererade till dottern som tycks bli lika glad som jag för dessa härliga färger och garner. Och då jag tidigare berättat för er om mina både pytt-i-panna-strumpor och lapskojs-strumpor, ska ni nu få se de mina strumpor som jag gav namnet Äppelpaj. Och mitt räknande i butiken var till ingen nytta. Jag ville ha vad jag köpte. Det blev fem strumpor! Fem stycken, ha ha ha. Inte hela par. Men den udda strumpan eller de fem udda strumporna får se till att samarbeta. Jag har hört talas om tvättmaskiner som försnillar en strumpa då och då. Då är det inte lika sårbart om ett par strumpor består av fem stycken.

Nu har den lilla ”pralinasken” skickats vidare. Den ask som har gett oss små felmeddelanden att den innehåller ärbart godis. Små praliner, vilket den inte innehållit, men väl ögongodis