nedtecknade minnen och berättelser

Kåldolmar=cabbage rolls

English text after the swedish this time

Nu måste jag skriva på svenska igen.  Vänner brukar klaga när jag inte skriver på tre-fyra dagar.  Och förra gången jag skrev klagade några vänner att jag bara skrev på engelska.  Även om de förstår allt, accepterar vissa inte att jag inte gjorde någon översättning.  Varför?  Kändes de utestängda?  Jag vill säga dem att de inte är det.  Uteslutna.  När jag sitter här och skriver handlar mina tankar båda om jag har något att berätta såväl som jag bara tänker. Tänker på dem ….. mina vänner, jag måste hålla kontakten med även de hemliga läsarna.  De jag kan se på räknaren men aldrig får några tecken från, inte som en kommentar eller som något skvaller.  Men sedan gillar jag att skriva, det är mitt sätt att sitta och reflektera över livet och vad som händer omkring oss, jag känner trots allt att jag pratar med de hemliga läsarna och mina närmaste vänner.

Och här sitter jag och ler.  Varför är det inte tillräckligt bra bara att läsa min småprat.  Inget allvarligt, bara små problem.  Och gör det inte till någon affär då jag inte översätter.  När jag nästan aldrig får någon kommentar, vet jag inte om dig, kära läsare.  Det här är mitt sätt att översätta mina egna tankar till ett annat språk.

Och många många gånger fastnar jag, för när jag har en tydlig tanke i hjärnan, men när jag ska skriva det, försvann det från jorden !!  Ett enda vanligt ord !!  Fruktansvärd.  Och när jag har tappat ordet kan jag inte heller översätta det.  Inget ord att skriva i översättaren!  Häromdagen skulle jag berätta om min lilla nallebjörn som jag bär som en maskot på ryggsäcken.  Jag försökte Hitta ordet för maskot, denna talisman.  Men jag kände bara ett stort tomt utrymme i mitt huvud!  Hjälp, det var hemskt.  Kändes som om jag inte kunde andas, eftersom jag tappade all koppling till mitt språk.  Och det var min egna svenska språk!  Kunde inte andas men mina hjärtslag ökade. Jag gnällde som en baby och bad om hjälp.  Vad heter den björnen, sa jag till make.

– Han såg på mig, mycket förvånad och också lite förvirrad:

 – Jag har aldrig hört något namn på den sa han.  Du har bara tagit hand om den som ”björnen” sa han.

 – Ja ja,  svarade jag, men vad säger du om att den bärs sådär på ryggsäcken?

– För att vara ärlig sa han, jag tycker att det är barnsligt, men det är din business, inte min.

–  Jag menar vad kallar du det när jag har den här saken som en liten ”typ av lycka .”

 – Åh, svarade han, en maskot?

 Och där satt jag, generad men lättad.

Min kära herr Kanada och jag talade igår.  Och jag sa till honom att jag hade varit en duktig fru och tillbringat mycket tid framför spisen idag. vad lagade du till middag, frågade han.  Och där satt jag!  Fångad i min egen fälla.  Varför starta en sådan konversation?  Men som vi säger i Sverige, om du har sagt A måste du också säga B.

 Hur säger jag “kåldolmar” på engelska?  Och om han vill att jag ska tala om  receptet?  Vad gör jag?  Jag började tänka och tänka.  Men javisst, Vicky och jag hade en gång diskuterat den typen av mat, rullar och dolmar, olika rullar.  Och plötsligt kom jag ihåg cabbage = kål!  Ja, ett ord i det djupaste hörnet i min hjärna.  Så jag berättade för honom om den maträtten och korsade mina fingrar i hopp om att han inte skulle fortsätta att be om något recept.  Phew, vilken lättnad … han gjorde inte det.

Jag är säker på att jag hade varit tvungen att bli “bortkopplad” från sajten om han hade frågat.  Precis som barnen brukar säga: att de råkade köra in i en tunnel då man ställde besvärliga frågor till dem, som de önskade slippa svara på. Lättare att prata vardagen utan för mycket detaljer.  Men under vårt småprat måste jag ibland använda översättaren.  Mest när mina vänner säger något ord som jag inte känner till.  När jag talar och inte kan hitta ordet i hjärnan, försöker jag ett annat sätt att uttrycka vad jag vill säga.  Ibland stavar jag det fel, och förhoppningsvis får jag ett  ord i chatten med rätt stavning.  Inte någon lång historia, berättar bara för mig hur och varför jag sa det fel.  Bara en korrigering.

En gammal vän har varit väldigt bra på att hjälpa mig med den engelska grammatiken.  Och för några dagar sedan frågade han mig om jag ville spela bridge med honom.  Visst sagt sa jag och registrerade oss för en turnering.  Min vän frågade hur jag gjorde det, han kunde inte hitta rätt till webbplatsen med de här nya uppdaterade sidorna.

 Jag skrattade lite och svarade;  Jag betalade (payed) 100 dollar för ditt deltagande, men ta det lugnt.  Jag skickar en räkning.

Betalt (paid), var hans svar.  Ett enda ord igen och jag kommer förhoppningsvis att stava pay och paid rätt resten av mitt liv.  Och jag jämförde det med say och said.  Glad att vissa saker fortfarande kommer att finnas kvar i mitt minne.

 Och med kåldolmarna gjorde vi ett test.  Min svägerska berättade förra veckan att hon hade sett ett TV-program där kocken rekommenderade att lägga kålen i frysen i minst två dagar.  Därefter läggs det i kylen ytterligare en dag.  Efter att du hade gjort det, behövde du inte koka det.  Bara skala av kålbladen.  Vi försökte den här metoden och jag blev förvånad över att det verkligen fungerade så bra.  Jag har aldrig tidigare i min livstid lyckats göra 28 fina kåldolmar från bara en kålhuvud!  Fantastiskt!  Idag kommer vi att smaka den här maträtten till middag och jag hoppas att smaken kommer att godkännas.

 Ta i trä!!!

Och nu i publiceringsögonblicket har jag just ätit kåldolmarna. Det fungerade ypperligt! Kommer aldrig att koka ett kålhuvud igen före kåldolmsframställning! 

And now for the english text

Now l have to write in Swedish again.  Friends use to complain when I not write for three-four days. And last time I wrote, some friends complained I only wrote in english. Even if they understand all of it, some doesn’t accept I didn’t make any translation. Why? Did they feel excluded? I will tell them: you aren’t. Excluded. When I sit here and write, my thoughts are both about if I have something to tell as well as I just think, think of them…..my friends, I have to keep in touch with those secret readers. Those I can see at the counter but never get any sign from, not as a comment nor as any gossip. But then I like to write, my way to sit and reflect about life and what happens around us, I think after all I’m talking to those secret readers as well as to my nearest friends.

And here I sit and smile. Why isn’t it good enough just to read my smalltalk. Nothing serious, only small problems. And please, don’t make it any issue when I don’t translate. When I almost never get any comment, then I don’t know about you dear reader. This is my way to translate my own thoughts to another language. 

And many many times I get stuck, because when I have a clear thought my head, when I’m going to write it, some words just disappeared from the earth!! A single common word!! Horrible. And when I have lost the word I can’t translate it either. No word to write in translator! The other day I was going to tell about my little teddy bear I carry as a mascot on my rucksack. I tried to remind the word for mascot, this talisman. But I just felt a huge empty space in my head! OMG it was awful. Felt as I couldn’t breath, as I dropped all connection with my language. And it was my own tongue! Couldn’t breath but my heartbeat increased. Whining like a baby, I asked for help.

– What’s the name on that bear, I said to spouse. He looked at me, very surprised and also a bit confused: 

– I have never heard any name of it he said. You just have taken care of it as the “bear” he said. 

– Yes yes, I answered but what do you say about it being carried like that on my rucksack? 

– To be honest, he said, I think it is childish, but it’s your business, not mine. 

– I mean what do you call it when I have this thing as a little “kind of lucky thing….”

– Oh, he answered, a mascot? 

And there I sat, embarrassed but relieved. 

My dear Mr Canada and I spoke yesterday. And I told him I had been a good housewife and spent a lot of time in front of the stove that day. What did you made for dinner, he asked. And there I was! Caught in my own trap. Why start such a conversation? But as we say in Sweden, if you have said A you have to say B too. 

How do I say “cabbage rolls” in english? And if he want me to tell the recipe? What do I do? I started to think and think. But oh yes, Vicky and I had once discussed that kind of food, rolls, different rolls. And suddenly I remembered cabbage! Yes, one word in the deepest corner of my brain. So I told him that dish, and crossed my fingers hoping he not would continue to ask for any recipe. Phew, what a relief…. he didn’t.

I’m sure I have had to get disconnected from the site if he had asked. Just as the children usually do when they ”happens to run into a tunnel without any connection” when they been asked difficult questions, requests they wants to avoid answering. Easier to speak everyday life without too much details.

But during our smalltalk I sometimes have to use the translator. Mostly when my friends say some word I’m not familiar to. When I speak, when I can’t find the word in my brain, I try another way to express what I want to say. Sometimes I spell it wrong, and hopefully I get a single word in chat with the right spelling. Not any long story, telling me how and why I said it wrong. Just a correction. 

An old friend have been very good at helping me with grammar. And some days ago he asked me if I wanted to partnering him at bridge table. Certainly, I said and registered us for a tournament. My friend asked me how I managed to do the registration, he couldn’t find his way to site with this new updated pages. 

I laughed a little and answered; I payed 100 dollars for your entrance, but take it easy. I will send you a bill.

Paid –  was his answer. One single word again and I will spell pay and paid right rest of my life, hopefully. And l compared it with say and said. As well as he once told me the difference between advice and advise. Happy some things still will remain in my memory.

And about the cabbage rolls, we made a test. My sister in law told me last week she had watched a TV-program where the chef recommended to put the cabbage in freezer for at least two days. After that move it into the refrigerator for another day. After you had done so, you don’t have to boil it. Just peel off the cabbage leaves, one by one. We tried this method and I was surprised it really worked out so well. I have never before in my lifetime managed to make 28 nice cabbage rolls from just one cabbage! Amazing! Today we will taste this dish for dinner and I hope the taste will be approved. 

Touch wood!!!

And now at the moment of publication, I’ve just eaten the cabbage rolls.  It worked great!  Will never boil a cabbage again before making cabbage rolls!

Föregående

Friends

Nästa

Sensommar – indiansommar

  1. Margareta

    Då gäller det att veta när det ska serveras kåldolmar. Jag skär kålen i strimlor. Kokar dessa stund. Blandar köttfärsen med ägg grädde och kryddor. I detta rör jag i den avrunna och svalnade kålen. In i ugnen och serveras med lingon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén