Höst, blåsväder

Jag var en runda ut i trädgården i eftermiddags. Maken spolade ur komposttunnan, höststädade den inför vintern. Han hade sällskap av två vackra rödhakar som studsade runt honom där han pysslade. Lustigt, vi har inte sett dem på länge men de tycks ha sitt vinterviste här hos oss. Det gillar vi. Min favoritfågel. Även om de verkar vara lite oenigheter om vem trädgården tillhör, brukar Robin Rödhake och koltrastarna enas senare under hösten och vintern. De vet troligen att de inte inkräktar på varandras födosök. Då jag var min lilla vända utomhus, förvånades jag över hur ljummet det var i luften ännu. Trots att almanackans blad för september månad är på väg att ta slut. 

Det är ovanligt varmt fortfarande, tycker jag. Eller är det så att även känslan för vad som är varmt och kallt avtar med åren? Precis som syn och hörsel? Visserligen har jag de senaste veckorna svept en sjal över axlarna om kvällarna. Precis som om det krävs det en varm nacke och skuldror för att det ska vara mysigt. Men jag tänker varje dag jag hänger tillbaks sjalen över soffryggen, den måste jag ta med då vi ska ut och åka. Den ersätter alla de koftor och tröjor jag aldrig lärt mig att använda. 

Sitter här i kväll och förundras över blåsten, det tjuter runt knutarna på huset.  Men det är JU helt normalt vid denna tid på året med blåsväder. I fjol vid pass denna tid, satt vi på Kastrup en hel natt. For iväg på eftermiddagen dagen före vårt tidiga morgonflyg. De hade varnats i radio om att Öresundsbron troligen kom att stängas för trafik senare på kvällen och natten. Så vi tog vårt pick och pack och stack över med färja och sedan tåg på danska sidan. SMS:ade vår beställda chaufför att hon fick sovmorgon. Vi kunde själv!!. En dryg natt på Kastrup, men vi var många i samma situation. Och vi hörde att bron hade stängt ganska tidigt, så det var ett klokt beslut vi tog. I år ska vi inte flyga, det blir buss och den går från svenska sidan. 

Så det får blåsa och vina runt knutarna bäst det vill. 

Fyra veckor har vi varit hemma på min gata i sta’n. Nu är snart allt det som gamlingar som vi bör göra, gjort. Tandhygienisten, tandläkaren fotvård och frissan är avbetat. Och plånboken lite slankare. Fast igår då jag gick till bussen kände jag hur mitt hår viftade runt skallen på mig….igen!!! Så började vi räkna…. jaha, fyra veckor sedan Maria fick skala fram oss ur sommarfrillan. Hon fick sopa ihop på golvet så hon fick en stor hög efter oss. Hur kan håret växa så mycket? Och vad fina och städade vi kände oss då …. men nu får vi snart göra henne den äran en gång till. 

Jag tog in några kvistar från min klängros idag. Rosorna är utblommade för länge sedan, men hela busken dignar av vackert orange-färgade nypon. Hänger där som om de vore reklam för Ekströms nyponsoppa. Jag har aldrig sett den busken så full av frukt. Så nu har jag de här trevliga höstdekorationerna på köksbordet. Denna underliga sommar har verkligen gett oss mycket annorlunda upplevelser. 

Har haft min fransman inkopplad på att leta en karta över Paris, med engelsk text. Han hittar ingen, bara en tysk, och fransk givetvis. Kan jag vara utan. Så jag får istället åka dit och hoppas att hotellet har eller kan hänvisa till var vi kan köpa en. Utan karta klarar man sig inte! Såg då vi var i Oslo senast. Den staden är inte svår att hitta i, men kartan gav utflykten en ytterligare dimension. 

Så sjal och karta, det är viktigt i min packning. 

Nu ska jag iväg imorgon för att ha ett ”kurstillfällen” med mina elever. Undrar om de har pluggat i sommar? Jag skickar iväg veckans ”lektion” söndagen innan vi ska träffas, så de har veckan på sig att läsa. Visserligen har jag har många gånger hört att då de kör till träffen, kör den ena och den andra sitter och läser högt under bilfärden!! Så flitiga och pålästa är mina duktiga elever….hmmm…Det är att ha god tilltro till sina inlärningsmetoder. Ha ha. 

Men jag får väl utgå från att de vill fortsätta, då de inte ger upp. Kämpar på med det jag lyckats förmedla, trots att de är mitt uppe i livet med jobb och ungdomar hemma. 

Nästa vecka är det tid för läkarbesök. Kan vara kul att träffa min husläkare, har inte sett henne på tre och ett halvt år. Det har verkligen varit glest mellan våra träffar, men det är JU skönt att det inte behövts oftare. Tisdag ska jag ta en flirt med min optiker. Kanske….kanske han kan hjälpa en gång till….. stickningen ligger mest och vilar bredvid mig i soffan. Korsorden i Allers har maken fått ärva. Men det har hänt mirakel tidigare. Optikern har fixat min syn förut! Ipaden är en lisa, den kan jag förstora det mesta på. Så dagstidningen läser jag obehindrat där medelst förstoring. Allers med sina korsord kan jag också förstora. Men jag kan inte skriva med penna på min fina ipad. Och om jag ser lösningen på korsordet i paddan och ska pränta ner det i tidningen, så hittar jag inte var det ska skrivas. Däremot SVT-appen och deras nyheter kan man inte förstora. Konstigt tycker jag. Borde inte denna tjänst vara mer anpassad till synsvaga?  

Nu ska jag ta och göra kväll. Imorgon är en annan dag….eller vad var det Jan Johansen sjöng???