nedtecknade minnen och berättelser

Sommar, sommar och sol….

Jaha, nu ska man få uppleva ett värmerekord. Det är absolut inget jag längtat efter, men det är inget man kan göra något åt. Bara sitta så stilla som möjligt och dricka mycket. Lustigt, det där med att dricka mycket är JU inget man springer runt och skryter om, men ibland måste man. Dricka. Dock ej dessa alkoholhaltiga som är det första man tänker på då man frågar folk: dricker du? Nej vanligt vatten kan faktiskt smaka gudomligt sådana här dagar. Och ja, jag vet inte hur många liter jag konsumerat denna månad, maj månad anno 2018. Men mycket är det. Veritabelt mycket. 

Korsorden har blivit lösta mer än normalt. När man sitter sådär stilla löser vi många korsord. Och googlar och läser om än det ena än det andra. Maken frågade mig vad veritabelt betydde, ett ord i krysset. Jag svävade lite på svaret, vissa ord har man hört ofta men är inte riktigt säker på. Så jag bad honom slå upp det. Jag tycker det är roligt med nya ord, att lägga till mitt ordförråd, men jag vill vara säker på betydelsen innan jag använder dem i mina skrönor. 

Förra veckan då maken hade födelsedag bestämde vi oss för att inte stå och laga mat. Det lät mer lockande med catering. Visserligen bakade jag den där traditionella jordgubbstårtan, makens favorit, som är så lätt att slänga ihop. Speciellt nuförtiden då man kan köpa hyfsat goda färska jordgubbar till priser som en vanlig pensionär mäktar med. I vår gröna ungdom kostade gubbarna jättemycket och smakade jättelitet då han har sin födelsedag i slutet av maj. 

När jag skriver det här med litet och mycket, tänker jag på historien jag fick av en av mina bridge-elever. Invandrarkillen i slutet av 60-talet som hade lyckats få överta en korvkiosk i kungliga hufvudstaden. Han hade jobbat hårt för att få ihop pengar till att köpa sin kiosk, så någon SFI hade det inte blivit för hans del. En av hans första kunder beställde en vanlig korv med bröd…..Ok sa kioskägaren…. senap?….ketchup?  

Tack sa kunden, men mycket lite…..

Kioskägaren monterade korven i brödet medan han mumlade…..mycket lite……. han dekorerade korven med senap, ville inte vara snål, sådär en av hans första kunder. Sträckte ut korven genom luckan då kunden sa, det där var lite mycket…… det blev dödstyst några ögonblick 

Sedan sa kioskägaren häpet: ……… mycket lite……lite mycket…..?  

– Ta korv….försvinn….och pekade att kunden skulle dra dit pepparn växte. 

Så visst, vad är dyrt och vad är billigt, vad är mycket och vad är lite. Referenserna växlar över tid och med förutsättningar. 

Och för dem som undrar om det var skönt att använda catering. Jomenvisst.  Visserligen hörde jag någon av gästerna som hade hoppats på att få det där goda som vi serverade ifjol. Jaså, sa jag, vad fick ni då? Jag hade faktiskt glömt vad jag hade då. Jo sånt där marinerat kött med varm potatissallad, sa gästerna. De minns bättre än jag. Men nu fick jag gräva fram receptet och friska upp minnet inför sommarens samkväm. Det är också en veritabelt enkel rätt att anrätta. Och passar så bra till de dryckjom jag tänker på. 

En av mina följare sa att nu borde jag skriva om annat än glömska och glömska…. jag tycker jag skriver bara om mat och mat… 

Jag har skickat hela mitt inneliggande förråd med vantar till Norrland. Det där förrådet som väckte lite uppmärksamhet för några år sedan. Var på ett av barnbarnens studentuppvaktning i juni månad. Varmt och soligt, inget väder för tumvantar precis. Men jag skulle råka på en som hade beställt ett par av mig. Så jag tog med förrådet så hon skulle få välja. Förvånat frågade en av gästerna om jag var resande i vantar….ha ha ha. Jag stickar och ger bort. Tycker det är kul att hitta nya mönster. 

Sistlidna påskvistelsen i stugan satt min svägerska och tittade på vinterns vantförråd. Hon gillade ett par rosenvantar och bad att få dem som betalning för varorna hon handlat med sig från affären. Inget schwichande av penningar där inte. Hon fick vantarna. Förra veckan kom det ett SMS om hon fick exponera dem på en utställning hennes stickkurs skall ha 6 juni. Klart du får sa jag. Kul att få sprida lite inspiration om hur man stickar och tar tillvara gamla fina mönster, sa jag. Vill du ha fler vantar? undrade jag. Jotack….så nu är de utställda till allmän beskådan i nästa vecka. Mina fina vantar. Strumpor i all ära men vantar har fina mönster. Strumporna slits desto mer men är inte lika kul att sticka. 

Jag ser fram emot en dags regn, förlåt att jag säger så. Men vi behöver nederbörd annars blir det ingen skörd  varken av bär frukt potatis eller någonting. 

Föregående

Gömt är glömt…eller?

Nästa

Har vi gett dem mat tillräckligt?

2 kommentarer

  1. Svägerskan

    Jag ser också fram emot regn precis som vår gräsmatta. Köpte en regnmätare igår, hoppas det hjälper. Idag ska jag plantera om de sista tomatplantorna. Fick köpa fler stora krukor. Vi har försökt ge bort så många plantor som möjligt. Många tackar nej, de vill inte ha något att vattna.
    Tack för senast det gick jättebra med catering, gott och rikligt var det också.
    Ja det är viktigt att dricka i denna värme och försöka hålla sig i skuggan. Vår SPF:s förening har lite utomhusaktiviteter så då blir det tid i solen också. Det är bara en av boulebanorna som ligger i skugga och där brukar jag sätta gubben. Cyklingen igår blev mest i skogen och längs järnvägsvallen med skuggande träd och buskar.

  2. Margareta

    God mat och dryck är aldrig fel i goda vänners lag.
    Jag tycker inte heller om denna värme. Att sitta uppe på soldäck på vår lilla färja som går fram och tillbaka, är ganska skönt. Lite dyrt, för mat och dryck behövs ju.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén