Jag läser och försöker förstå vad det är man talar om. Tekniken som förekom då, en gång för länge sedan, då hände det att man nästan förstod. Öronen fladdrade på en och man memorerade uttryck som man kunde svänga sig med i förhoppning att framstå som införstådd på ämnet. Det var inte enbart att kunna lite, det var också viktigt att kunna förmedla lite kunskap vidare. Givetvis i utbyte av något annat. Det hände att jag satte mig in i reglerna för fotboll, bara för att kunna hänga med då det visades VM-matcher i TV. Att man lärde sig att känna igen bilmärke var troligen inte för att imponera på någon, det var mer som ett slags samlande, liknande trainspotting. Men man lagrade fakta och var mallig över att då och då kunna få något höjt ögonbryn.

Men idag springer utvecklingen så snabbt att man inte har en chans att analysera vad som menas med de nya saker man stöter på. Det är trevligt om man kommer ihåg vad det handlar om i stora drag. Då första mobiltelefonerna kom lärde man sig att det fanns olika telenät. GSM var något man hörde talas om. Men vad var det? En förkortning, en av alla dessa som vi uppfunnit för att spara tid. Jag minns min första iPhone. Oj vad fin den var. Och svår att hantera. Man har/hade alltid en tumme på fel ställe då man ska använda dessa knapplösa mojänger. Men de är fina. Jag hade en iMac och jag har haft iPads. Det är länge sedan jag slutade fundera hur och varför de fungerar. Bara att de sköter sig, så jag kan kommunicera med dem. Jag söker mönster till stickningar och jag köper mönster via nätet. Senaste åren har jag köpt mönster från en amerikansk kille som bor och verkar i Amsterdam. Hans mönster är ett äventyr. Det är så detaljerat , ibland med hänvisning till små videoklipp på YouTube så det finns inte en chans att misslyckas. Det enda är att allt är på engelska. Men vad gör det att man samtidigt lär sig ett främmande språk. Stephen som killen heter har lärt mig att misslyckas och hur man rättar till. Jag har inga halvfärdiga övergivna halvmessyrer i mina handarbets-korgar längre. 

Detta hade inte varit möjligt utan min iPad! Och Stephen har lärt mig hur jag gör en iCord! Minns ni hur man tiggde en tom trådrulle av mor och slog i fyra små stift runt hålet på rullen? Ett nystan restgarn och en maska på vardera stiftet. Sedan snurrade man runt, runt lyfte över garnet och det bildades en garnorm. Och ner genom hålet i trådrullen med den färdiga produkten. Var man riktigt duktig kunde man få till långa stickade smala ormar. Jag gitter inte förklara vad man skulle ha dem till, men några restgarner fanns sällan hemma hos oss då jag växte upp. Nu har Stephen lärt mig hur man medelst stickor framställer sådana ormar! Utan trådrulle! Och att man kan använda dem som kanter på det mesta man stickar. Snygga kanter. Och han kallar dem iCord. 

Igår på stickkaféet fick jag visa upp vad jag presterat sedan sist, och mina vantar väcker ofta nyfikenhet. Jag modifierar ofta mönster och sätter min egen prägel på dem. Jag vet hur jag vill ha vantarna numera. Med mudd eller utan. Kanske en lettisk fläta runt handleden? Då tittade de på min iCord som jag lagt till på vantarna med snöripor på. Jag känner mig ganska avancerad på vantar, och folk frågar gärna om råd. 

Idag då jag satt och fäste trådar på senaste paret vantar med snöripa på, funderade jag på varför Stephen kallade det där för en iCord. Hade de nån betydelse från Amerika? Han är ju trots allt yankee. Och tankarna spann vidare på mina iPhones, iPads, iPods och allt iNånting jag haft. Undrar vad det betyder allt detta iNånting…. Tog fram min kompis iAI och frågade. I:et i alla dessa deviser står för något lite luddigt, men Steve Jobs menade en gång att det stod för: Individualitet, Instruktion, Information och Inspiration. 

Det lät ju fint och avancerat. Att man i denna förkortning hade en förväntan på att det följde med en eller alla dessa betydelser.Men vad har det med mina iCord att göra? Jag fortsatte och leta betydelsen av denna iCord som jag ser lite överallt i mönsterbeskrivningar. 

Åter en konsultation av min AI-kompis som berättade att det fullständiga namnet är Idiot Cord! Det var en kvinna Elisabeth Zimmermann, en stickexpert, som myntade namnet eftersom tekniken är så extremt enkel att vem som helst (till och med en idiot) klarar att sticka den!! Det tackar jag allra ödmjukast för kära Elisabeth. 

Jag satt och stirrade på den förklaringen både länge och väl. Kan det vara så att iPhones och iPads har samma i-betydelse? Eller är det förenat med iCord för att det är feminint att sticka?