Dom nya plattmaskarna, är du rädd för dem undrade maken? Vadå frågar jag, jag har inte lyckats se så många mördarsniglar ännu så att jag fasar för dem. Och jag tycker fortfarande att lupiner är vackra stolta blommor, trots att jag inser vilket oerhört ogräs de är. Och hur de invaderar överallt. Detta på grund av deras förmåga att etablera sig och ta för sig vad de behöver för sin överlevnad. Gamla kulturer dör ut och nya uppstår. Titta på romarriket, titta på Storbritannien, hur var det i Kina, Ryssland talar vi inte om. Folkvandringar har skett i alla tider allt eftersom klimatet tillåtit det. Så en liten plattmask påverkar nog inte mitt liv så mycket. 

Men att vår värld runt om oss så sakteliga håller på att nedmonteras från det supersamhälle som vi byggt upp genom generationer, det är ingen som kommenterar. Vår välfärd som svenskarna var så stolta över i mitten av förra seklet, är på upphällningen. Vi måste titta efter besparingar i alla hörn för att kunna, inte expandera men väl ha kvar på den nivå vi har idag. Samtidigt som vårt produktionssamhälle har ändrats till att vara ett samhälle som framför tjänster. När väl en tjänst är utförd är där ingenting kvar. Noll! Det tömmer kassorna men genererar ingenting. Jag undrar var alla dessa nagelsalonger fanns i de kulturer som fanns förr. Alla dessa tomma barberarsalonger, de genererar inte så mycket till samhället heller. 

Jag har sällat mej till gnällspikarnas skara denna vecka, då jag varit konvalescent efter en förkylning. Bara mej själv som sällskap och radio och TV-nyheterna. Inget upplyftande. Nu har det gått så långt att de förtroendevalda politikerna har faktiskt tappat mitt förtroende. Även om det inte är det parti som jag lägger mina röst på, har jag trots allt haft ett visst förtroende för dem. Men nu ser jag att ju närmre valet vi kommer desto tydligare märks det att de säljer ut sin egen förstfödslorätt och även sina anor, för att kunna lyckas klösa sig fast med ett utökat förtroende en mandatperiod till. Ursäkta om jag skäms över att vuxna människor sysslar med sådant. Små barn är beredda att sälja sin själ för en simpel sak, men redan i tidig skolålder brukar de inse att vi bör dela med oss. Och stiga åt sidan då man inte kan fullfölja sitt uppdrag.

Fredagen den trettonde avlöpte utan missöde denna månad. Jag började ha tråkigt med enbart ljudbok och stickning. Så jag förslog att vi skulle ta och laga kroppkakorna som vi handlat en större potatispåse till. Fram med grytor och potatisskalaren. Rimmat fläsk väntade i frysen sedan någon vecka. Fram med det och en stor gul lök. Kryddpeppar mortlades och vi lagade till fyllningen till kroppkakorna. Dessa kroppkakor är ett numera accepterat alternativ till den palt maken är uppväxt med. Jag har aldrig lyckats få till palt som hans mamma lagade dem. Vissa saker kräver mer tålamod att lära. Däremot kroppkakor som man hittar receptet till i alla vanliga kokböcker och idag på nätet, är ganska enkla att få till. Men det är kletigt eftersom jag jobbar med händerna direkt. Inga tjusiga omvägar med köksmaskiner eller mixers. 

Plötsligt kom jag att tänka på att det var fredag, man blir lätt dagvill då man bara är hemma dag efter dag. Men fredagarna har blivit vår speldag senaste året, froggyfriend och jag. Hoppas han inte har tid idag tänkte jag där jag stod med förberedelserna. Han brukar ge signal en timme i förväg, men inte ett ljud. Halvfem kollade jag mobilen, ingen där. Fem i fem pep det och jag fick släppa det jag höll på med. Men bara en timme, inte mer, fick han veta, jag hade kökstjänst. Tur att jag inte börjat älta degen för det är väldigt kladdigt moment just då. Vi spelade småpratade och hann att spela ganska många händer, innan jag önskade honom en trevlig fortsättning på dagen och anslöt i köket. Prick klocka 19.00 serverades kroppkakor med lingonsylt och smält smör. Detta är ”produktion” som även detta slutar med noll. Precis som tjänster. Uppätet är uppätet.

Jag måste bryta min konvalescens så jag kan komma ut och åka lite buss och se solen och vårljuset. Det verkar vara alldeles förfärligt gnälligt med tanten idag. Det får bli en tur ut till Väla imorgon. Har en del saker som behöver kompletteras med.