Hur mycket energiåtgång krävs för att räknas som ett dagsverke? Vårt resande har blivit pausat. Detta på grund av en liten infektion. Så vi har fått ta det lugnt några dagar. Istället funderar vi på en planering av resan till stugan. Genom tiderna har det legat ett kollegieblock på köksbordet, linjerat, för att skriva ner vad vi måste komma ihåg. Både att packa och att ordna med inför resan. Men i tider som dessa kan vi ju utnyttja tekniken. Med att ha ett gemensamt dokument i våra iPads, där vi kan skriva in allt eftersom det dyker upp ”inte-glömma-saker”. 

I tisdagsmorgon lade jag märke till att på min iPad, startsidan, fanns det en liten kartbild. Där brukar vara ett foto från mitt bildbibliotek, men det var en kartbild med en liten symbol med en shoppingvagn. Jag stirrade på bilden, och. Insåg att kartan var på vårt köpcentra på Råå! Med denna shoppingvagn. Och detta en tisdag! Vår ordinarie shoppingdag. Men jag kan inte påminna mej att jag har meddelat min iPad att nu åker jag och handlar för det är tisdag… fast jag vet att min iPhone och iPad sladdrar för varandra.  

Screenshot

Så nu vet jag att mina apparater håller ordning på mig och mina aktiviteter. Då är det väl inte för mycket begärt att jag ska kunna ha koll på dem? Eller? 

Idag då personalstyrkan i vårt hushåll är minimerad, tänkte jag att vi kunde starta upp den där listan med kom-ihåg inför stugresan. Jag startade med ett nytt dokument, skrev inte så många detaljer förrän jag försökte att lägga in den i makens iPad också. Så han är med från början. Dagligen dyker det upp tankar om att det och det måste jag komma ihåg att packa. Men blir det inte antecknat då tanken far genom huvudet, är risken att det stannar vid tanken. 

Nu var det bara att exportera dokumentet till maken efter att ha gjort inställningen ”samarbeta”. Jaha, så långt. Men hur fick jag den över till hans iPad? Aha, AirDrop gick ju utmärkt. Där låg dokumentet med texten ”lakan”. Maken skrev in kuddvar. Men det blev inget som dök upp på min iPad. Var blev det där samarbetet av? Kollegieblocket var bättre! Dock kunde jag läsa hans kuddvar då han airdroppade dokumentet till mig. Det låg nu som ett nytt dokument med numret 2 i rubriken. Det var ju absolut inte så jag tänkte. Vi skulle ju båda kunna jobba i dokumentet, och att det ändrades på båda våra iPads. 

Säkert skrattar många åt våra tappra försök att övervinna hindren med förståelsen för denna teknik.  Jamen vänta sa jag och gjorde ett nytt försök, som var lika fruktlöst som de föregående. Jag skriver inte ner svordomarna men de var flera. Att man ska behöva lägga ner en idé för att man inte hittar lösningar på problemen. Inte roligt.

Envist tänkte jag att den där tekniken ska få lösa problemet till mig, så det blev Google som fick försöka hjälpa mig. Google i all ära, men det är ju trots allt min hjärna som ska förstå vad texten anger. Jag fick bland annat fråga Google hur ser symbolen för ”dela” ut i mitt program. Lätt generad insåg jag att det är den där fyrkanten med en pil uppåt, den som man trycker på varje gång jag vill skicka något med e-mail eller SMS till någon. Nu hade vi skickat det fram och tillbaks många gånger men utan att vi kunde samarbeta. Projektet lades åt sidan för att hjärnan skulle sluta gå varm. Några varv på min stickning samtidigt som ett kapitel i min senaste bok lyssnades till. 

Att lägga åt sidan är dock inte sak samma som att släppa det helt. Vad var det jag inte förstod? Hur svårt kan det vara? Jag blev varse att innehållet i boken jag lyssnade till inte fastnade, jag hade tappat koncentrationen. Fram med iPad igen och stava igenom Googles förklaringar. Skippa den där AirDrop och maila en inbjudan. Jag gjorde nästan likadant steg för steg, med den sista ändringen. Och plötsligt bara fungerade det. Nu sitter vi med var sin iPad och nedtecknar de saker som måste tas med. Ja ja, jag vet att det ändå blir lite kvarglömt. Men det hör till åldern. 

För några veckor sedan satte vi oss för att leta biljetter till resan. Vi har tidigare använt oss av sonens hjälp. Han har fixat snabbt. Men visst har vi tid att i lugn och ro begrunda olika alternativ. Då man letar på flygbiljetter står det ofta 4 platser kvar. Det tror jag vad jag vill på. Jag tror att det är tidens sätt att stressa kunder att ta snabba beslut. Vi kan flytta vår resa en dag hit eller dit, så vi behöver inte klicka på just den resan där det bara är två biljetter kvar. Kolla dagen före eller efter istället. Vi hittade biljetter båda vägarna dit och hem, och hyrbil beställd. 

När jag skulle reservera hotellrum ville jag utnyttja en bonusnatt som jag har. Men där gick jag bet. Visste inte hur den skulle klickas på så att jag skulle slippa betala. Så lite skamligt ringde jag upp sonen, beklagade mitt tillkortakommande och han fixade det lätt som en plätt. Givetvis! Men då han hörde att vi köpt flygbiljetterna utan tillägg för några bestämda sittplatser skrattade han och sa att det kanske straffar sig. Jamen sa jag, de har väl inga ståplatser på flyget? Nej kanske inte, men men… menade han. Jag skickar en länk. Fundersamt öppnade jag länken för att se vad det var vi hade missat. Oj oj oj, det var en hel del, insåg jag. Men vi får ta det.