Regnet det bara öser ner, jag blir så blöt om mina skor och strumpor…. Tänk, livet är fullt av musik och man kan leta i minnet efter en låt eller melodi som passar antingen vädret eller sinnesstämningen. Klockan närmar sig lunchtid idag Nationaldagen 2025. 

Maken har läst en artikel i tidningen om hur vi svenskar borde modernisera vår nationalhymn, Du gamla du fria.. Lite fundersamt undrar han vad är en hymn? Tvekande börjar jag, ja hm, det är…samtidigt som jag googlar fram förklaringen: hymn är en högtidlig sång till gudars eller hjältars ära, framförd som lovsång, en jubelhymn, men kan också vara en sång för en grupp eller organisation. Visst är det lustigt att man använder ord hela livet men har ingen bra förklaring på vad ordet betyder  sådär precist, bara ett hum, på ett ungefär. 

Men sedan började nästa fundering, vad skulle vi byta ut vårt gamla och fria mot? Hade vi något bra förslag? Maken hade lite försprång i sitt resonemang för han satt med tidningen framför sig och tjuvläste vad artikelförfattaren hade för tips. 

Jag hörde honom tvekande fråga om Anthem var en svensk låt? Ja musiken är i allra högsta grad svensk, det hör du väl, svarade jag. Nja menade han, vem är Tim Rice då? Ja ja, det är han som skrivit texten och då på engelska eftersom hela musikalen är skriven på engelska. Men musiken klingar nordiskt, det hör du väl?

Jag tog fram låten på Spotify både med Tommy Körbergs mäktiga stämma, och sedan med London filharmoniker med en kör i bakgrunden som hummade, alltså utan text. Men jag såg en tvivlande min hos maken. Han sa att man nämnt Calle Schewens vals

som ett annat alternativ. Näääää, vi ska inte ha en sång som handlar om Roslagen, det ska vara hela landet det handlar om, protesterade jag.  Plus att den innehåller reklam för spritdrycker.

Vidare fick jag veta att han som trivs bäst i öppna landskap också varit med i tidningsartikeln som kandidat. Jag menar att en lovsång där man bränner sitt brännvin själv kanske är typiskt svenskt, men kanske inget vi ska stå överst på en prispall och skråla ut i hela världen.

Roger Pontare med vindar som viskar hans namn, är väl heller inget jag stolt skulle stå och stämma upp min stämma i.  Viskar de inte mitt namn så struntar jag i den. Så den fick nobben direkt. 

Han som längtar till havet är i och för sig trallvänlig, men det är definitivt ingen hymn, campa på stranden med en kvinna! Jag är inte homo. Så den sorterades bort också.

Vad är det för fel på: (man kan väl hoppa över den där gåsapågen…)

Slumpmässiga utdrag ur låten…

Långt under mig det ligger som en tavla

Det vackraste i världen man kan se

Både skogar sjö och strand

Blir ett enda sagoland

När man ser det lite grann så här från ovan

Där ligger gamla slott och herresäten

Som minnen från den stolta tid som flytt

Och aldrig skall den tiden bli förgäten

Men inget slag skall stånda här på nytt

Nej dessa fält skall bära samma skördar

Som de har gjort i sekelflydda dar

Ja det är min liv och kniv

Alla tiders perspektiv

När man ser det lite grann så här från ovan

Du kära gås som stolt i skyn dig svingar

Har ingen farlig last att kasta ned

Ty du bär fredens vita vackra vingar

Som världen längtar efter mer och mer

När människobarnen går därnere och kivas

Då resonerar du nog liksom jag

Tänk vad skönt det är ändå

Att få sväva i det blå

Och se Er lite grann så här från ovan

Nu jordens alla murar börjar skaka

En samling dårar satt vår värld i brann

Vad fäderna byggt upp blir pannekaka

Det rycks och slits i gamla vänskapsband

Ack kära Ni som slåss därner på jorden

Kom upp och ta en liten titt med mig

Jag är ganska säker på

Att Ni skäms en smula då

När Ni ser vår gamla jord så här från ovan

Nej okej, jag förstår om jag inte får igenom den låten. Den är inte pampig ett enda dugg. 

Så vi går vidare med våra förslag. Hugo Alfvéns Midsommarvaka var inte den heller något riv i.

Jag menar att musiken ska få både herrar Putin och Trump att tappa hakan för att ett litet land som vi, kan producera sådan kraftfull musik, att det kan flyga in fåglar i munnen på dem. Petterson-Bergers Intåg i sommarhagen har faktiskt rätt kraft i musiken och den har så nordisk klang att den kan verkligen få kandidera.

Vi lyssnade på många riktigt bra låtar, men de får inte vara likt marschmusik. Där får jag associationer till kommunism, ja rent av fascism. Så Pettersson-Bergers Jämtlandssången föll på det. 

Regnet lättade ute och vi beslöt att äta en snabblunch för att sedan åka till affären och inhandla några saker som fattades i hushållet. Där vi satt med vår lunch frågade maken; hur är det med Roman? Jag stirrade på honom. Det var så smart! Att min make har sådan koll på våra svenska romantiker! Jisses honom hade vi inte tänkt ett dugg på. Jag plockade fram Drottningholmsmusiken och plötsligt insåg vi vad som kunde få Putin och Trumps hakor att falla, ja till och med få deras underläpp att börja skälva betänkligt, medan deras ögon tårades!

 Ta-dam-ta-tadadadadamtam- ta, ta-dam-tadadamtam. Helt underbar SVENSK triumferande musik att yvas över då man står på prispallen och mottar sin gyllene medalj. Kanske lite Bellmansk i tonen, men det är väl ännu en svensk som visste hur nordisk musik skall låta. 

Annars är Anthem min favorit nummer 2.

Tyvärr kommer våra betänkanden aldrig att räknas, men medge att det skulle kunna bli en fråga för svenska folket att sätta sig in i. Nu när Mello är överstökad, kanske öronen kunde få annat som lite salvelse.