Dagarna rullar på och vi fick avsätta tid för inhandling av matvaror, till och med stapelvaran falukorv riskerade att tryta för oss. Men först var det våravslutning på bridgen, den ordinarie veckobridgen. Dagen med fest och bridgespel blev ett trevligt avbrott i vardagslunken. Vi var bjudna midsommarafton på sedvanlig midsommarfirande. Vill man ju inte missa. Lustigt nog smakar nypotatis och matjessill lika gott varje gång. Vi hade i år tjuvstartat pingstafton med denna sommarmeny, och ”råkat köpa” till flera middagar. I år fick apostlahästarna vila, vi cyklade dit, och klarade att komma hem några minuter innan ovädret brakade loss med regn och åska vid 22.00-tiden. Dock ledde jag cykeln förbi kyrkan, känns nästan kusligt runt en kyrka midsommarnatten.
En av dagarna denna midsommarveckan beslöt vi oss att åka ut på Väla, vi köper vårt matfett på Coop, så det får bli någon extra inköpsrunda dit ibland. Krympflationen har gjort om förpackningarna från 600gr till 500 gr. På vårt smörgåsmatfett! Vi har sneglat lite snett på varandra då vi insåg att vi behövde handla dem oftare än förut. Vem av oss hade börjat vara så slösaktig? Innan vi noterade denna krympflation. Samtidigt med vårt Coop-besök gick vi inom för att se om Cervera hade glasen vi talat om att vi behövde. Konstigt men de gamla glasen, de blir färre och konstigt naggade i kanterna. Dags att förnya. Tyvärr hade de inte de glasen vi ”spetsat” in oss på, men vi blev hänvisade att köpa dem från deras butikskedja på nätet. Men vadå? Köper man glas över nätet? De kan väl inte vara sant? Kommer de hem till oss med färdignaggade kanter? Eller som kross? Som om de passerat Karl Bertil Johnsson? Nej jag måste erkänna att mitt förtroende för näthandel är förbrukat för länge sedan, och de glas vi bestämt oss för blir inte ett test för denna form av inköp.
Biträdet i butiken tittade lite beklagande på oss då hon insåg att hon hade inskränkta gammaldags kunder framför sig. Men andra butiker i Skåne, undrade jag? Ett ögonblick, svarade hon, jag ska titta. På hennes datorskärm visade hon var vi kunde hitta en del av butikerna, och att de troligtvis fanns på lager i både Lund och Malmö. Ok, tack sa jag. Då åker vi dit. Biträdet sa att resan skulle förmodligen bli dyrare än frakten via nätet, och än en gång bedyrade hon att köpa via nätet var ett tryggt och bra sätt att handla! Inga problem, sa jag! Sommarbiljetten! Och då hon förstod log hon och önskade oss trevlig resa.
Då jag kom hem kontrollerade jag på deras hemsida i Lund om glasen fanns som lagervara, jodå de fanns. Så jag bad om reservation och skickade iväg den. Tisdagen förra veckan utrustade vi oss med kaffe och smörgås för en dagsutflykt. Åkte ner till Lund, tog bussen ut till Nova, (lundensarnas Väla). Hett i solen, men vi sökte skugga och inomhusvistelse. Då vi kom till butiken råkade vi på ett biträde redan då vi stod på ”tröskeln”. I det skarpa solskenet behöver man stå en stund i entrén och vänta till dess att ögonen ställt om. Annars är det omöjligt att se någonting. Och i en glasaffär vill man ju inte vara som en elefant.
Vi blev vänligt bemötta av biträdet, hon hänvisade till en hylla då hon hörde att vi sökte glas. Men sa jag, jag har bett om att få reserverat. Var hittar jag dem? En skeptisk blick från biträdet, som sa att hon inte visste någon reservation var gjord. Men då hon hörde vilka glas vi sökte sa hon att det inte var möjligt att reservera dem, de hade inte funnits på länge hos dem i Lund. Jaså, sa jag med på er hemsida visades att de fanns i lager. Fick då veta att det inte alltid var överensstämmande med hur det var i butiken! Vad har man då dessa flashiga hemsidor till, undrade jag. Vi blev erbjudna att titta om vi kunde göra något annat fynd bland deras sommarrea. Nej tack, sa jag och lommade iväg hemåt igen.
Vi var en erfarenhet av Lunds stadsbussnät och resor till och från Lund rikare än tidigare med vår utflykt. Väl hemma gick jag in på deras hemsida och checkade av om glasen fanns i butiken. Jodå, de fanns. Och jag la in en ny reservation av våra glas. Två dagar senare fick jag svar att de tyvärr sålt slut på just de glasen. Undrar vem som blev den lyckliga? Jag hade ändå inte ett ögonblick tänkt åka och hämta dem, enbart stressa dem lite med mitt agerande.
Två dagar med riktig hetta gjorde att vi föredrog att inte vara utomhus mer än nödvändigt, så lite städning och tvättstuga blev gjort. Fredag var det festival i vår stad. Vis av tidigare års festivaler hade vi inte så stora förväntningar på att hitta någon mat som var hanterbar efter våra mått mätt. Men vi skulle göra ett försök, åkte ner i en överfull bus och gick bort mot marknadsområdet. Vi fick hela tiden akta oss för biltrafiken på flera av de gator som var aviserade i tidningen om att de var avstängda för parkering. Därför undrade vi vadan all denna biltrafik genom dessa stråk som det rådde p-förbud på? Lite längre in på området var det dock satt upp hinder så vi slapp detta slalomgående med bilarna. Vädret var riktigt fint på kvällskvisten, efter att ha regnat skyfall på förmiddagen över vår stad. Vi strosade runt och tittade på de olika aktiviteterna. Ett stort matutbud från världens alla hörn, men inte många platser att sitta ner och inta maten. Att få denna ”röra” (man måste kunna skyffla in den med endast sked eller gaffel) serverad på en papptallrik är inget intressant serveringsförslag för vår del. Jag sa till maken att förmodligen kommer mer än halva portionen att landa nere i min BH då jag hade min nya fina blus med ganska djupt decolletage som nästan exponerade ”my cleavage”. Skrattande erbjöd sig maken att hjälpa mig sanera om det skulle bli behov av det. Jag skrattade inte, kände istället vilken panik som skulle drabba mig om….
Efter att ha tittat på den försäljning av kläder och leksaker, kollat om det fanns någonstans att sitta ner en stund, gav vi upp. Beslöt oss att ta in en pizza på ett vanligt hak istället. Hittade en pizzeria där vi kunde sitta ute och studera folkvimlet samtidigt som vi åt.
Lördagen, sista lördagen i juni och vi funderade på att åka någon liten sväng. Vi är på jakt efter moccabakelser, i alla fall jag. Maken tar nog vilken som helst annars, men jag letar efter min barndoms ljuvligaste kaffebröd. Mormors café har kanske dem, föreslog maken. Jaha, och var ligger mormors café undrade jag. I Lund, fick jag veta. Alltså iväg ner till den stora lärdomsstaden än en gång. Men i ett annat ärende. Denna gång efter moccabakelser och inte glas.
Mormors café hade INTE sådana bakelser! En promenad genom city och vi hittade ett glasstånd med gammaldags glass i strut. Fick bli kompensation till de bakelser som verkar försvunna ur sortimentet hos alla konditorier numera.
Vädret var varmt på gränsen till min klagopunkt. Men jag söker skugga så fort jag hinner. Och mitt på Stortorget i Lund hittade vi en bänk att slå oss ned på för att avnjuta vår glass. En rund bänk runt coh under en gammal kastanj. Så vackert. Och enkelt. Inga ryttarstatyer eller sprutande fontäner, bara ett träd inbyggt i en rund bänk. Skuggan därunder var underbar. Glassen god. Maken frågade om den gick att jämföra med Brostrædes ”is” i Helsingør? Och där trampade han på en öm tå igen. Ingen moccabakelse och ingen glass från den gamla butiken i Helsingør går att uppbringa längre. Den gräddglass med riktiga råvaror och hembakta rån. Var sak har sin tid.
Plötsligt svor maken till. Jäklar sa han, jävla pjåddar. Han den där norrlänningen har trots allt lärt sig en del skånska. Men behöver han tjoa ut det bland folk sådär? Jag tittade förvånat och såg att 5 centimeter från det sista av hans delikata strut, den bit av glassen som han är mest förtjust i, satt en kladd med någon sörja. Jaha, det var tacken från fågeln som precis hade bett om en smakbit av glassrånet men blivit nekad. Nu satt det en kladd på vänsterhanden och maken undrade om det skulle betyda tur. I allafall högsta grad otur tyckte jag då struten fick stryka på foten. Denna idyll med en bänk under trädet, jag tyckte nästan med ett romantiskt skimmer ändrades plötsligt till ett tillhåll för marodörer. Fast en ryttarstaty har inte högre renommé vad det gäller fåglar runtomkring.
Sanering av maken medelst våtservetter. En sak som vi uppmärksammat angående stadsbussarna i Lund, de passerade allihop centralstationen i något skede på sin färd. Detta tog vi ad notam och slängde oss på en buss som verkade gå i motsatt riktning mot stationen. Och mycket riktigt fick vi en sightseeing runt Lund. Vid ändhållplatsen eller vändhållplatsen vinkade chauffören till oss med frågan om vi skulle in mot stan igen. Jatack, sa vi. Vi ska med tåget. Men ingen brådska för vår skull! Resan vidare hem gick utan några problem. Ingen vinst på tipset heller innevarande vecka……trots att det brukar bringa lycka med fågelskit.
En resa till Malmö som har tre stycken butiker som säljer våra glas, är under planering. På Södra Förstadsgatan ska det finnas ett gammalt konditori som har allt i sortimentet som man kan minnas. Allt enligt svärdottern som haft Malmö som studieort några år. Och vem brukar kunna caféer om inte studenter? Det caféet ska få en chans. Men det får vi ta en heldag för om vi ska traska runt i Malmö.
Margareta
Det är en bra sak att ha, detta sommarkort. Upplevelsekort, kallar jag det.