We have been here up north for three weeks by now. Where do the time pass by this fast? Most of the time we are lazy very lazy. Some days we drive to the grocery shop for some milk. Or some potatoes. But daily life is just about to survive in a very slow pace. Mondays starts with a phone call and a talk to my sister. I hear she hasn’t a lot to do either, but we discuss older peoples life and problems. Today she called and I was just about to enjoy my toast and coffee. I promised to recall as soon as I was finished with my breakfast. I don’t like to chew and speak at the same time, and a fresh toasted toast you can’t sneak with, it sounds crash crash when you chew. I asked if I might call when I was finished with breakfast and so I did.
Around the world there is a lot of huge problems, the heat torment people in Southern Europe and the war in Ukraine makes the whole world very insecure. My sister and I see the most difficult problems as this, we will not chew toasts in our sister’s ear during phone call.
It starts to be twilight late evenings and we’ll see another summer ending. The sun raise and set same day, not as we saw the first days when we had arrived cottage when the sunset time was after midnight. A phenomena I found very funny when I saw it presented in figures in calendar.
Up here north, the summer use to end some weeks in August, turning to autumn. We know when we heading south the summer lasts some more month. It is our way to handle the heat during summer, to spend the hottest time up here. We are not finished with the baking yet. But today I got a letter with a new appointment for my eye treatment. Now we have that date when we plan our both stay up here and our trip back to south. We had guests from Helsingborg last week. My son and his wife came and celebrated me at my birthday. My dear froggyfriend sent a greeting celebrating me, but he has dropped the knowledge about my age, I am sure it is so. He has told me, his daughter asked for my age when he mentioned it was my BD at the Bastille Day. Probably she knows since earlier about my age.
Yesterday we have been to the village to try a restaurant. The restaurants pops up and disappears in this village so every year we have to test some new places to get some food when we want to be lazy and eat at any other places but home. Thursday we want to go somewhere where we can get some fast food. We are going to a meeting and listen to an author who has written some books we have read. I find it interesting to meet authors which books I have read. To see they are ordinary people and not any unattainable persons. And I am convinced they need to meet their readers.
Some days with rather chilly weather and rain back and forth make it perfect stay indoors weather. Meanwhile I read about the heat and burning landscapes in Southern Europe, I sit and knit and read my audiobooks. Yes I say books, because I for the moment read two books at same time. I change between them depending on what mood I am in for the moment. One of them is a very sad dramatic story about a pair of young people separated by the WW2. And the other one is a new detective story with a touch of humorous persons. And my knitting is soon at the end of my knitting life. I have decide this will be the four last bolls of yarn I work with. Two pairs of mittens in that wonderful challenging pattern, and after that the rest of yarn to end the huge shawl knitted from my last yarn. An era of knitting life is finished. But as a precaution, I use to say: never say never…
I have changed my mind earlier in life. And can do so again.
Här är svenskan
Vi har varit här uppe i norr i tre veckor nu. Var försvinner tiden? För det mesta är vi lata väldigt lata. Vissa dagar kör vi till mataffären för att få lite mjölk. Eller lite potatis. Men det dagliga livet är precis på väg att överleva i en väldigt långsam takt. Måndag började med ett telefonsamtal med min syster. Jag hör att hon inte har så mycket att göra heller, men vi diskuterar äldre människors liv och problem. Idag ringde hon då jag precis skulle njuta av mitt rostade bröd och kaffe. Jag gillar inte att tugga och prata samtidigt, och en nyrostad toast kan du inte smyga med, det låter krasch krasch när du tuggar. Jag frågade om jag fick ringa när jag var klar med frukost och det gjorde jag.
Runt om i världen finns det en massa enorma problem, värmen plågar människor i Sydeuropa och kriget i Ukraina gör hela världen väldigt osäker. Min syster och jag ser de svåraste problemen som detta, vi vill inte tugga rostat bröd i vårt systers öra under telefonsamtal.
Det börjar bli skymning sena kvällar och vi ser ännu en sommar närmar sig sitt slut. Solen går upp och går ner samma dag, inte som vi såg de första dagarna när vi hade kommit till stugan när solnedgången var efter midnatt. Ett fenomen som jag tyckte var väldigt lustigt när jag såg det presenterat i siffror i väderalmanackan.
Här uppe i norr brukar sommaren sluta några veckor in i augusti för att övergå till höst. Vi vet då vi åker söderut varar sommaren någon månad till. Det är vårt sätt att hantera värmen under sommaren, att tillbringa den varmaste tiden här uppe.
Vi är inte klara med bakningen än. Men idag fick jag ett brev med en ny tid för min ögonbehandling. Nu har vi det datumet då vi planerar både vår vistelse här uppe och vår resa tillbaka till söder. Vi hade gäster från Helsingborg förra veckan. Min son och hans fru kom och firade mig på min födelsedag. Min kära froggyfriend har tappat vetskapen om min ålder, jag är säker på att det är så. Han har berättat att hans dotter frågade efter min ålder när han nämnde att det var min födelsedag på deras nationaldag. Förmodligen vet hon sedan tidigare om min ålder. Troligen ett försök att skylla henne för sin egen glömska.
Igår var vi in till byn för att prova en restaurang. De dyker upp och försvinner i den här byn så varje år måste vi testa några nya ställen för att få lite mat när vi vill vara lata och äta på andra ställen än hemma. Torsdag skall vi åka någonstans där vi kan få snabbmat. Vi ska på ett möte efteråt och lyssna på en författare som har skrivit några böcker vi har läst. Jag tycker det är intressant att träffa författare vars böcker vi har läst. Att se att de är vanliga människor och inte några ouppnåeliga personer. Och jag är övertygad om att de behöver träffa sina läsare.
Dessa dagar med ganska kyligt väder och regn från och till gör det perfekt att vistas inomhus. Under tiden läser jag om värmen och brinnande landskap i Sydeuropa, jag själv sitter och stickar och läser mina ljudböcker. Ja jag säger böcker i plural, för jag läser för tillfället två böcker samtidigt. Jag byter mellan dem beroende på vilket humör jag känner för stunden. En av dem är en mycket sorglig dramatisk berättelse om ett par unga människor som skildes åt av andra världskriget. Och den andra är en ny deckare med en touch av humoristiska personer. Och min stickning är snart i slutet av mitt stickliv. Jag har bestämt mig för att detta ska vara de fyra sista garnnystan jag jobbar med. Två par vantar i det där underbara utmanande mönstret, och efter det resten av garnet för att avsluta den enorma sjalen som stickas av mitt sista garn. En era av stickning är över. Men som en försiktighetsåtgärd brukar jag säga: säg aldrig aldrig…
Jag har ändrat mig tidigare i livet. Och kan göra det igen.
Margareta
Det ska bli skönt att ha er tillbaka