The sweetness of the victory / Segerns sötma

Zero one one one says the watch. (01:11) I have played bridge all evening. Funny some days we end up very low in the result list. To be honest, most days, but some days it seems as the happiness is with us. Today started with sun and a rather warm morning. It is holiday week, a week I associate with just above zero at the thermometer and drizzle, even heavy rain. Week eight weather I use to name those days with this boring weather. The children up north in Sweden have winter and a lot of snow, but here in south it isn’t any tempting staying outdoor weather. 

At the afternoon the rain started. And it was perfect when I found found a nice TV-program to look at. The second stocking of the latest pair to son was knitted. But when daylight disappeared I logged in at my bridge site. I need more light when I knit nowadays. Therefore, some bridge instead. 

I have had a great evening, at first a Norwegian man and I were placed as number 13 out of 486 pair of players. That man is keen to play with me since we won the whole tourney some weeks ago. 388 pair that time, but we still can feel some of the sweetness of that victory. Today when we ended up that great place, we re-experienced some new satisfaction. Very funny with this man, we play rather often but normally we don’t speak anything. But those days when we have succeeded he want to speak a little when we sit and wait for the result to show. Today he complained he had problem with his computer, and I said he should put a computer on his wish list for Santa Claus, but he said it was better if he type it on the wish list for his 90-years birthday. Then he hadn’t to wait too long. No one can blame me for having young partners! 

When I later this evening I played with my daily partner in Canada, we at last made a rather good result. We had all our most difficult opponents after us in result list. 

I suppose none of my readers have any interest of this fact, but sometimes I want to brag to self, good job Inga-Lill. So many tourneys I rather want to forget, so this day had to be printed and told about.  

Här är svenskan

Noll ett ett ett säger klockan.  (01:11) Jag har spelat bridge hela kvällen.  Lustigt, vissa dagar hamnar vi väldigt långt ner  i resultatlistan.  För att vara ärlig, de flesta dagar, men vissa dagar verkar det som om lyckan står oss bi.  

Dagen började med sol och en ganska varm morgon.  Det är sportlovsvecka, en vecka jag förknippar med strax över noll på termometern och duggregn, till och med kraftigt regn.  Vecka åtta-vädret använder jag för att namnge dagarna som har det här tråkiga vädret.  Barnen norrut i Sverige har vinter och mycket snö, men här i söder är det inget lockande att vistas utomhus.

 På eftermiddagen började regnet.  Och det var perfekt när jag hittade ett trevligt tv-program att titta på.  Den andra strumpan av det senaste paret till sonen blev stickad.  Men när dagsljuset försvann loggade jag in på min bridgesida.  Jag behöver mer ljus när jag stickar nuförtiden.  

Därför lite bridge istället. Jag har haft en fantastisk kväll, först placerades en norrman och jag oss som nummer 13 av 436 spelare.  Den mannen är angelägen om att spela med mig eftersom vi vann hela turneringen för några veckor sedan.  388 par den gången, men vi kan fortfarande känna lite av sötman i den segern.  Idag när vi hamnade på det där fantastiska placeringen, återupplevde vi lite av ny tillfredsställelse.  Väldigt roligt med den här mannen, vi spelar ganska ofta men normalt pratar vi ingenting.  Men de dagarna när vi har lyckats vill han prata lite när vi sitter och väntar på att resultatet ska dyka upp.  Idag klagade han på att han hade problem med sin dator, och jag sa att han skulle skriva upp en ny på sin önskelista till jultomten, men han sa att det var bättre om han skrev det på önskelistan inför sin 90-årsfödelsedag.  Då behövde han inte vänta lika länge.  Ingen kan klandra mig för att jag har unga partners!

 När jag senare i kväll spelade med min dagliga partner i Kanada gjorde vi äntligen ett ganska bra resultat.  Vi hade alla våra svåraste motståndare efter oss i resultatlistan.

 Jag antar att ingen av mina läsare har något intresse av detta, men ibland vill jag skryta för mig själv, bra jobbat Inga-Lill.  Så många turneringar jag helst vill glömma, så den här dagen fick skrivas och berättas om.