Last weekend we changed from daylight saving time in Europe. First of all it was the question many of us ask. Which way do we set the watch? Forward or backward? This time, in autumn is is backward. But I must admit, I am confused and have to think very seriously before I feel safe. During first day with this “normal time” we check all watched around the house. So many places to change! Some of our watches is controlled from Frankfurt in Germany. Funny, when I bought my first atomic clock with this function I never understand how and when the clock was affected by a station in Germany. But I remember I asked how it worked and most people shrugged and tried to avoid listen to me.
I am a night owl as many of you know by now, so last night between Saturday and Sunday I wasn’t in bed when this phenomena appeared. I played bridge at net and I told my bridge partner, a man in Canada, when he asked me if I was tired. I answered I was in some kind of “cyberspace” the time was not running. Surprised he asked me what I meant and I told him; in one hour the time is same as it is now! It was fun to think the time had stopped.
Sunday morning we spoke about this fact. My spouse told me this hour we get back from spring. We had borrowed some time, one hour, since March this spring. When we talked about it we felt weird. Sit and speak about nothing, and make such a subject of it. We agreed it had been a good idea to read that book again; 10 tankar om tid (ten thoughts about time) by Bodil Jönsson. I will take it as a mission for my further text here at this page.
Sunday we made some errands, we went by bus. I have told you earlier I do like go by bus. And Sundays our bus rides are free all day. We do not have to watch any clocks.
But when we are sitting at a bus after 3.00 pm we enjoy the ride twice as much because Monday to Friday we old retired people are not allowed to go at this tours for free. When ride the bus we saw clocks which still showed daylight saving time. And I got confused. What time is it? Did we had any lunch? I felt hungry…. For some seconds we really lost reality. A proposal appeared, we have to employ someone to help us keep time and date right in our heads. With a laugh I told my husband, his sister was out of question for this function, she insists it is Friday every day. And the day continued with a lot of thoughts about what time it is. And how fast it went dark, almost in middle of afternoon.
Monday we seems to have got it right in head. The medical times is almost “back to normal”. Means that those pills spouse has ten o’clock both am and pm is phased to normal. And my insulin shot is almost at right time again. We are by now rather experienced how to do.
Tuesday we went for our weekly shopping in grocery store. Went by car. And suddenly we had another watch not synchronised. And again we were disconcerted. With a sigh we perceived we had to find how we made the setting last time. The settings in our car is probably very simple for young people who understand and above all remember how they did last time.
The driver; my husband asked me to set the clock. I refused. And he repeated, set the clock, you did it easily last time you made it. But I insisted; I will not try and find that setting during our drive. If I do you will focus and check so I do it right. And for the moment I have no idea how to do. So, when you have parked the car we can do an effort and see if we can remember how to do.
From now we have “normal time” in our car as well.
Dinner time is 7.00 pm since years in our house. But this weeks after changing time it it very “changing times”. We are hungry earlier one day and next day we forget to start cooking in time and the dinner gets delayed. The lamps connected to timers doesn’t shine. It is black in our rooms.
All CONFUSING!
Här är svenskan
Förra helgen bytte vi till vintertid i Europa. Först och främst var det frågan många av oss ställer. På vilket sätt ställer vi klockan? Framåt eller bakåt? Den här gången på hösten, är det bakåt. Men jag måste erkänna att jag är förvirrad och måste tänka väldigt ingående innan jag känner mig säker. Under första dagen med denna ”normala tid” kollar vi alla klockor runt om i huset. Så många ställen att byta! Vissa av våra klockor styrs från Frankfurt i Tyskland. Roligt, när jag köpte min första atomklocka med den här funktionen förstod jag aldrig hur och när klockan påverkades av en station i Tyskland. Men jag minns att jag frågade hur det fungerade och de flesta rycker på axlarna och försökte undvika att lyssna på mig.
Jag är en nattuggla som många av er vet vid det här laget, så natten mellan lördag och söndag låg jag inte i sängen när detta fenomen dök upp. Jag spelade bridge på nätet och jag sa till min bridgepartner en kanadensisk man, när han frågade mig om jag var trött. Jag svarade att jag befann mig i något slags ”cyberrymd” då tiden inte gick. Förvånad frågade han mig vad jag menade och jag sa till honom; om en timme är tiden som den är nu! Det var kul att tänka att tiden hade stannat.
Och söndag morgon pratade vi om detta faktum. Min make berättade för mig den här timmen får vi tillbaka från våren. Vi hade lånat en tid, en timme, sedan mars i våras. När vi pratade om det kändes det konstigt. Sitt och prata om ingenting och gör det till ett sådant samtalsämne. Vi var överens om att det hade varit en bra idé att läsa den boken igen; 10 tankar om tid, av Bodil Jönsson. Jag kommer att ta det som ett uppdrag för min vidare text här på denna sida.
Söndag gjorde vi lite ärenden, och åkte buss. Jag har sagt tidigare att jag gillar att åka buss. Och söndagar är våra bussresor gratis hela dagen. Vi behöver inte titta på några klockor.
Men när vi sitter vid en buss efter kl. 15.00 njuter vi av resan dubbelt så mycket eftersom måndag till fredag ??får vi gamla pensionärer inte åka gratis på dessa turer. När vi satt vid bussen såg vi klockor som fortfarande visade sommartid. Och jag blev förvirrad. Vad är klockan? Åt vi någon lunch? Jag kände mig hungrig…. För några sekunder tappade vi verkligen verkligheten. Ett förslag dök upp, vi måste anställa någon som hjälper oss att hålla tid och datum rätt i våra huvuden. Med ett skratt sa jag till min man att hans syster var utesluten för denna funktion, hon insisterar på att det är fredag ??varje dag. Och dagen fortsatte med en massa tankar om vad klockan är. Och hur snabbt det mörknade, nästan mitt på eftermiddagen.
Måndag verkar vi ha kommit rätt i huvudet. De medicinska tiderna är nästan ”tillbaka till det normala”. Betyder att dessa piller maken tar klockan tio både morgon och kväll är fasade till det normala. Och min insulinspruta är nästan i rätt tid igen. Vi är vid det här laget ganska erfarna hur man gör.
I tisdags handlade vi veckohandlingen i mataffären. Åkte bil. Och plötsligt hade vi en annan klocka som inte var synkroniserad. Och givetvis återigen förvirrade. Med en suck förstod vi att vi var tvungna att minnas hur vi gjorde inställningen förra gången. Inställningarna i vår bil är nog väldigt enkla för unga som förstår och framförallt minns hur de gjorde förra gången.
Föraren; min man bad mig att ställa klockan. Jag vägrade. Och han upprepade, ställ klockan, du gjorde det så enkelt förra gången du gjorde det. Men jag insisterade; Jag kommer inte att försöka hitta den inställningen under vår körning. Om jag gör det kommer du att fokusera och kolla så jag gör det rätt. Och för tillfället har jag ingen aning om hur jag ska göra. Så när du har parkerat bilen kan vi göra ett försök och se om vi kan komma ihåg hur man gör.
Från och med nu har vi ”normal tid” i vår bil också.
Middagstiden är 19.00 sedan några år i vårt hus. Men de här veckorna efter att tiden har ändrats är väldigt ”skiftande tider”. Vi är hungriga tidigare en dag och nästa dag glömmer vi att börja laga mat i tid, och middagen blir försenad. Lamporna som är anslutna till timers lyser inte. Det är svart i våra rum.
Allt är förvirrande!
Margareta
Hoppas att de som bestämmer kommer att bestämma att det ska vara normaltid hela året.