Måste man det? / Do I really have to do so?

English after the swedish today

För två veckor sedan köpte jag en ny surfplatta, padda som jag kallar den. Hade bekymmer med slitet tangentbord på den gamla paddan. Och lät mig dåras av det ”fräcka” slimmade tangentbordet som rekommenderades till nya paddan. Och javisst var det fördelar. Inga springor runt tangenterna, som jag haft de senaste paddor jag haft. Dessa springor som har en benägenhet att samla smulor från mina rostade brödskivor. Och läsa tidningen digitalt ingår i frukostrutinen hos mej. Så smulor ner runt tangenterna var ett ofrånkomligt faktum tidigare. 

Nu stod jag i butiken med detta nya fina tangentbord, där allt var helgjutet. Inga springor alls. Bara en hel överdel. Tjusigt. Kom hem och gick igenom de inställningar som inte följer med över per automatik. Bank-ID bland annat. Sedan igång med det roliga som det innebär med nya ”leksaker”. Hade lite material till mina bridgeelever som behövde framställas. Men vad besvärligt. Inget ljus på tangentbordet! Jag hade som hastigast nämnt det i butiken, men de menade att ”det lär du dig snart att hitta rätt tangenter”. Jaha, jaså. Och om du inte gillar detta tangentbord så har du öppet köp i två veckor sa mannen som jag handlade av. 

Efter en vecka var jag förtvivlad. Jag hör inte till ”bytartypen”, men beslöt att gå tillbaks till butiken för att titta vilka alternativ som fanns. En ung dam tog hand om mig och förhörde sig om mina problem. Först skakade hon lite bekymrat på huvudet då hon förstod att jag ville ha ett tangentbord med ljus under tangenterna så de syns även om det är mörkt runt om. Jag förklarade att jag med mina synbesvär hade svårt att ha en lampa lysande från sidan. De bara gav en spegling av ljuset på insidan av glasen på mina glasögon. Och därmed försvårade för mig att se. Och jag söker alla möjligheter att överbrygga mina problem. Biträdet började söka i en dator. Efter en stund fann hon ett tangentbord som verkade ha de kvalifikationer jag efterlyste. Men hade de ett sådant hemma i butiken? Jo det fanns. Dock stod jag med ett nytt alternativ till dessa smulsamlande manicker. Men alternativet var – inte se. 

Ok. Fick bli detta som presenterades. Jag sa att jag i princip kunde acceptera mycket, då jag fick ett tangentbord som lyste. Mina senaste sex-sju år har jag haft ljus på tangenterna, så jag lyckades inte lära om. Dystert att konstatera att man inte kan lära om och lära nytt. Men, men…. jag hade i alla fall gjort ett tappert försök. Nu återstod den ekonomiska detaljen runt bytet av tangentbord. Jag fick nästan sexhundra kronor tillbaka. Och det var en mycket angenäm upplevelse. Både bli nöjd och få moneysar tillbaks. Väl hemkommen satte jag igång med att skriva ihop både lite skrönor och lektioner till bridgen. Vilken lycka, att se vad man skrev och kunde sitta ”på bridgesidan” i mörkret på natten och chatta. 

I cirka en vecka varade den lyckan. Sedan tackade ljuset för sig. Började först blinka som en SOS-signal, för att senare lysa en röd indikeringslampa på sidan. Sen blev det svart! Oj så ledsamt. Jag som glatt mig så. Jag surfade runt på nätet för att försöka hitta en FM (fucking manual). Hittade en annons med en supersnabbtalande yankee som lovprisade tangentbordet som jag köpt. Och jag tror att han på de 4 minuter videon varade, hann han berätta att han ”loved” detta tangentbord minst tjugo gånger. Men inte med en bokstav han sa något om hur det blev om ljuset försvann. Jag lyssnade på denna struntpratande amerikan gånger flera, blev bara mer besviken. Beslöt mej för ett nytt besök i butiken. 

Då jag klev in i butiken fick jag en igenkännande vinkning från mannen som sålde paddan med tangentbord till mej. Oj då, man är lite kändis. Skamset att komma för andra gången i ärenden som rörde köpet jag gjorde hos honom. Men jag vill JU ha riktiga varor. En annan ung man tog hand om mej denna gång. Och han lyssnade ingående på mitt problem. Jag sa också att jag letat efter en manual på nätet men gått bet på den uppgiften. Biträdet tittade vände och vred på min padda med tillhörande tangentbord. Han försökte att hitta efter en bra manual, men fann ingen. Han bad mej följa med bort till ett bord bredvid för att fortsätta sina funderingar. Samtidigt tog han en laddsladd och satte i vid sidan av tangentbordet. 

– Men hallå, vad gjorde du, frågade jag. 

– Jag ska bara ansluta den till lite ström, replikerade han. 

– Vadå ström? 

Min förvåning lyste nog tydligt. Där stod jag i butiken och fick veta att mitt tangentbord behövde laddas!! De senaste tangentborden jag haft hade laddats via paddan med några små magnetiska stift. Nu var det en gammaldags elsladd igen! Och i ett pyttelitet hål för laddsladden som jag inte upptäckt! 

Är det kanske därför de vinkar glatt när jag kommer in i butiken, där kommer hon den där tanten som inte tänker!! Ha ha ha. Men jag sa till biträdet att jag inte hört ett ord om behov av att laddas. Idag sköts mycket via bluetooth och jag har varit noga med att trycka på den knappen då och då. Jag vet inte om den är på- eller avslagen, bluetoothen. En sak är säker, jag går hellre in i butiken igen, med risk för att bli skrattad åt, än att ha leksaker som inte fungerar.

And now for english

Two weeks ago I bought a new tablet, an iPad.  Had worries about a worn keyboard on old ipad.  I let me be fooled by the ”cheeky” slim keyboard recommended for the new iPad.  Of course there were benefits.  No gaps around the keys, as I’ve had the latest ipad.  These slots that tend to collect crumbs from my toasts.  Reading the newspaper digitally is part of my breakfast routine.  So crumbs down around the keys was an inevitable fact earlier.

Now I was standing in the store with this nice new keyboard, where everything was molded.  No cracks at all.  Just a whole top.  Fancy.  When I arrived home I checked the settings, had some to reinstall. They didn’t get reinstalled automatically.  Bank ID among others.  Then start with the fun as follows a new ”Toy”.  Had some material for my bridge students who needed to be produced.  But what a hassle.  No light on the keyboard!  I had mentioned it in the shop, but they meant that ”you will soon find the right keys”.  Yes, yes.  And if you do not like this keyboard then you have open purchase for two weeks the salesman  told me.

After a week, I was in despair.  I am not the ”swap type”, but decided to go back to the store to look for what alternatives were available.  A young lady took care of me and asked about my problems.  First she shook her head a little worried when she realized I wanted a keyboard with lights under the keys so they can be seen even though it is dark all around.  I explained I had some problems with my eyes, therefore I had difficulties having a lamp shining from the side.  It just gave a reflection of the light on the inside on my glasses.  And thus made it difficult for me to see. I seek every opportunity to overcome my problems.  The woman began to search at a computer.  After a while, she found a keyboard that seemed to have the skills I was looking for.  But did they have one in the store?  Yes they had.  However, I came up with a new alternative to these crumbling manicures.  But the alternative was – don’t see anything.

It endes up in this she showed me.  I told her, I could basically accept a lot when I got a keyboard that shone.  My last six-seven years I have had light on the keys, so I didn’t  learn to be without the light. It is sad to admit that I can’t  learn new.  But, but …. at least I had made a brave attempt.  Now the economic detail around the change of keyboard remained.  I received almost six hundred swedish crones back.  And it was a very pleasant experience.  Both be satisfied and get moneys back.  When I returned home, I started to write letters and lessons for the bridge.  What a happiness, to see what you wrote and sit ”on the bridgeside” in the dark at night and chat. 

For about a week, that happiness lasted.  Then the light said Thank you and goodbye.  First flashed as an SOS signal, and later illuminate a red indicator light on the side.  Then the keyboard turned black!  Oh so sorry.  I had been so satisfied at first. And now everything were out of order.  I searched the net to try to find an FM (fucking manual).  Found an advertisment with a super-fast-talking Yankee who praised the keyboard I bought.  And I think in the 4 minutes the video lasted, he told me he ”loved” this keyboard at least twenty times.  But not a word he said about what I would do, if the light disappeared.  I listened to this nonsensical American several times, and I just got more disappointed.  Decided for another visit to the store.

When I stepped into the store I got a recognizable waving from the man who sold the ipad with the keyboard to me.  Oh well, I am a little celebrity.  I was a little embarrished bacause coming for the second time in cases concerning the purchase I made with him.  But I want to have real goods.  Another young man took care of me this time.  And he listened carefully to my problem.  I also said that I had been looking for a manual online but hadn’t solved that task.  The salesman looked, turned and twisted my ipad with the associated keyboard.  He tried to find a good manual at net, but found none.  He asked me to accompany him to a table beside.  At the same time, he took a charging cord and inserted it at the side of the keyboard.

– But hey, what did you do, I asked.

– I’ll just plug it into some power, he replied.

– What power?

My surprise were obvious.

There I was in the shop and was told my keyboard needed charging!  The latest keyboards I have had was charged via the ipad with some small magnetic pins.  Now it was an old fashioned electric cord again!  And in such a tiny hole for the rechargeable cord that I didn’t discover it!

Is it therefore they wave happily when I enter the store, there she comes that old lady who doesn’t think !!  Hahaha.  But I told the salesman I hadn’t heard a word about the need of any charge.  Today, a lot is handled via bluetooth and I have pushed that button now and then.  I don’t know if it’s on or off, the bluetooth.  One thing is for sure, I would rather go into the store again, with the risk of being laughed at than having toys that do not work.