Hur är det däruppe? How is it up there?

English after the swedish today

Många gånger har jag fått frågan; hur är det däruppe? Och mitt vanliga svar blir oftast; jotack bra. Sen följs mitt svar av nästa fråga. Ja men, hur är det? Egentligen? Vad då egentligen, undrar jag? Är det ljust ännu undrar folk? Dygnet runt? Och blir det sen mörkt och svart, för att vara så under vintern? Jag kan inte låta bli att leende besvara att även här är årstidsväxlingar. Då jag i mitt stilla sinne undrar hur jag enklast kan förklara det här med ljuset….och mörkret. 

Samtidigt som jag fascineras av dessa snabba väderväxlingar som är så speciella här i fjällvärlden, är jag förtjust i detta med att årstidsväxlingarna är mycket mer markanta. Ibland brukar jag säga att jag inte ser första stjärnan förrän Brynolf-dagen. För er som inte kan almackan utantill kan jag berätta att Brynolf har namnsdag den 16 augusti. Alltså idag. Då blir det så mycket skymning att man kan se en stjärna, även om det är den mest ljusstarka. Sen blir det några till eftersom dagarna går, eller nätterna. Eftersom det inte är mörkt ännu vet jag inte om jag lyckas skönja stjärnan i år, eller mina skraltiga ögon sätter punkt för detta. Men fullmånen som lyste över sjön i natt ser jag än så länge. Och det fantastiska ljusfenomen som jag såg på himmelen i norr sistlidna natt, var även det helt fantastiskt. 

Hade varit ut för ett besök på dass innan jag skulle krypa i säng. Jag brukar ofta stå och fundera om jag ska ta mobben med ut på dass då jag gör mina besök vid den tiden då alla sover.men beslöt igår att låta den vara. Vem kan jag ringa om jag blir nödställd? Maken som snusar gott i sängen har inga hörapparater på sig så ringa honom är ingen idé. Ok en snabb pinkarrunda ut i natten. Men då jag strosade tillbaks till stugan noterade jag att det var riktigt skumt ute. Lyssnade efter ljud, tyst som i graven. En snabb runda ner om stugan för att beundra fullmånen som lyser upp en gata över sjön, så skarp att man borde kunna smyga på den, försiktigt. Tillbaka till stugudörren. Men vad är det i norr? Lustiga molnformationer i norr. Konstigt. Man har lärt att ljuset aldrig är i norr. Ljuset kommer från öster, söder och till sist i väster. Men aldrig i norr. 

Som jag stod där kände jag att detta måste jag föreviga. Nu är jag visserligen bland världens sämsta fotografer, men det är värt ett försök. Väcka maken som är en mycket bättre fotograf än jag, och be honom om hjälp var uteslutet. Innan jag fått liv i honom, på med hörmaskinerna och förklarat mitt ärende borde fenomenet ha försvunnit. Så jag tog min mobbe och gjorde som vanligt (min svägerska påstår detta) tog några kopior. Alltså samma bild, klicketiklick, flera gånger. Beundrade bilderna, både fullmånen och molnformationerna i norr. Förmodligen vinner jag inte några priser för mina eminenta bilder, ej heller något journalistpris, men jag är nöjd med mina bilder. Klockan är två på natten då de är tagna.

.

Månsken över Tängvattnet

Ljusfenomen i norr, norrsken?

I morse då vi steg upp var utsikten genom fönstret lika med noll. Jodå, vi hade rullgardinerna uppe. Men jag satt där jag satt på sängkanten och spanade som jag brukar, ner mot strandkanten för att eventuellt se om det regnade, oj, sa jag, nu är det verkligen augusti… Augustimånad innebär dessa mornar med dimma så tjock att man kan skära den med kniv. Så någon strandkant såg jag inte, bara en mjölkvit vägg. Och efter morgonhälsningen vidtar spekulationerna om dimman ska lätta uppåt eller om den ska slå ner. 

Maken hoppades på det håll som inte innebär att det regnar. Birgitta har otaliga gånger försökt lära mig att: Om dimman lättar uppåt blir det sådant väder, och om den slår ner blir det sådant…. ena alternativet är att det blir regn och andra alternativet att det blir solsken. Tyvärr kommer jag aldrig ihåg vilket som genererar vilket. Men idag blev det ett strålande solsken under förmiddagen för att övergå i regn nu så här vid tiden för eftermiddagskaffet. Men vi fick tvätten torr, duschade i det vatten vår Herre sköter om att värma, och vårt myggtält är nedpackat för i år. Då det blev sol, sedan regn, och dimman……ja jag måste erkänna jag kollade aldrig vilket håll den for.

Idag dagen då Brynolf har namnsdag är det Cirka en månad till den dag, höstdagjämningen, då dag och natt är lika långa varhelst du befinner dig på jordklotet. Då byter vi dagslängd med dem som bor söder om ekvatorn. Jag tycker det är kul att tänka så. Nu har vi haft solen längsta tiden, var så goda, nu får ni därnere i söder ha den lite mer

And now for the english

Many times I have been asked;  how is it up there in northern Sweden?  And my answer is usually;  it is alright, thank you.  Then my answer is followed by the next question.  Yes but, how is it?  Actually?  What do you mean, I wonder?  Is it bright daylight all night yet, people wonder?  Around the clock?  And does it suddenly get dark and black, to be so in the winter?  I can’t help but smiling I answer, here too are seasonal changes.  Then, in my mind, I wonder how I can most easily explain this with the light …. and the darkness.

While I am fascinated by these rapid weather changes which are so special here in the mountain world, I am delighted in this facts, the seasonal changes are much more significant.  Sometimes I say I don’t see the first star until Brynolf Day.  For those of you who not know the calendar by heart, I can tell you that Brynolf has a name day on August 16th.  So today.  There is so much twilight that you can see a star, even though it is the brightest star.  It will be some more as the days pass, or the nights.  Since it’s not dark yet, I don’t know if I will be able to see the star this year, or my unpleasant eyes is too bad.  But the full moon that shone over the lake tonight I see so far.  And the amazing light phenomenon that I saw in the sky in the north last night, it was also fantastic.

Had been out for a visit to the loo before I would go to bed. I often think about bring my mobilephone when I go out and make my visits at the time when everyone is asleep. But yesterday decided to leave it.  Who can I call if I’m distressed?  The husband who sniffs deep in bed has no hearing aids so calling him is no idea.  Ok out for a quick pee-round in the night.  But when I strolled back to the cabin I noticed that it was twilight outside.  Listened for sounds, quiet as in the grave.  A quick round behind the cottage to admire the full moon that lights up a street across the lake, so sharp that one should be able to sneak onto it, gently.  Back to the cottage entrance.  But what is it in the north?  Funny cloud formations in the north.  Strange.  I has been told, learned that the light is never from north.  The light comes from the east, south and finally west.  But never in north.

When I stood there, I felt that I had to perpetuate this.  Now I am among the world’s worst photographers, but it is worth a try.  Wake up the husband who is a much better photographer than I, and ask him for help was out of the question.  Before I get him awake, the hearing aids placed in his ears and explained my case, the phenomenon should have disappeared.  So I took my iphone and did as usual (my sister-in-law states this) took some copies.  So the same image, click click, several times.  Admired the pictures, both the full moon and the cloud formations in the north.  Probably I won’t win any awards for my eminent pictures, nor any Pulitzer Prize, but I’m happy with my pictures.

Moonlight above Tängvattnet

The phenomena from north, aurora borealis?

This morning when we got up, the view through the window was equal to zero.  Yes, we had the blinds up.  But I sat where I sat on the bed edge and scouted as I usually do, down to the beach edge to see if it was raining, oh, I said, now it is really August … August month means these mornings with fog so thick that you can cut  it with a knife.  So I didn’t see any beach edge, just a milky white wall.  And after the morning greeting, speculation begins whether the fog should lighten up or if it should turn down.

The husband hoped in the direction which doesn’t mean it will be raining.  Birgitta has tried countless times to teach me: If the fog lightens up, it will be such weather, and if it turns down it will be so …. one alternative is that it will be rain and the other alternative that it will be sunshine.  Unfortunately, I never remember which one generates which one.  But today it became a brilliant sunshine in the morning to turn into rain now like this at the time of the afternoon coffee.  But we’ve got the laundry dry, showered in the water our Lord is managing to heat, and our mosquito tent is packed for this year.  When it got sun, then rain, and the fog …… yes I have to admit I never checked which way it went.

Today is the day when Brynolf has his name day, it is about a month to the day, autumnal equinox,  when day and night are the same length wherever you are on the globe.  Then we change day length with those living south of the equator.  I think it’s fun to think that way.  Now we have had the sun for the longest time, here you are….. it is your turn by now, you down there in the south now you may have the sun a little more.