And her lover payed for it

Engelskan först idag.

Twenty-sixth of June.  Can it be more in the middle of summer?  We arrived at the cottage this afternoon.  After weeks of summer heat that we both breathed over, this part of the country felt cool and comfortable.  The grass around the cottage neatly trimmed when we arrived.  Thank you,  brother-in-law.  Unpacking the car.  And we got together for a cup of coffee from the remaining water from our travel bottles.

Already when we sit down with our coffee, we realize that some heaters that remove the cold on the floor are preferable.  Gazing at the outdoor temperature.  Nine degrees, well maybe a little chilly outdoors.  My Frenchman complained about 37 ° yesterday.  Europe is big.  Well  start the heaters.  I unpack cartons and bags.  My husband takes a trip up the hill to get a can of drinking water.  Then down into the lake for a bucket of water for the household.  No water in the tap until tomorrow.  A new trip up the hill to change back his clogs, he had got them with insoles.  They are  his brother’s, not his.  Gets a little extra exercise when he makes that walk to change, happens every now and then, he has changed them before.  I suggested that he should call and invite his brother in a coffee gourmet so that clogs get changed in a ”naturally” way, but he didn’t think the proposal was good.

The clock on wall has got the plumb assembled and the pendulum started.  So now we are no longer timeless.  On the other hand, we are a little confused, do not really know what day it is.  But it doesn’t matter much.  Until the day we need to go to Systembolaget, the days can move around as they please.  But the Systembolaget has closed some days.  Aie aie aie …. My sister-in-law in Lycksele had a bit more trouble.  She has stuck on the ”Friday”, so she has friday-fiest all the time.  Can become a little boring in the long run.

Our trip was without a caravan for the first time, for many years.  So the halting place have become more noticed.  And also rated.  When we had a caravan we pulled both tables and benches after our car, but now we had to use what is available.  We are most happy about the weather we have had during the trip.  Funny, it is usually very nice weather, when we travel like some nomads up and down through Sweden.  Therefore, our breaks have become cozy-stretch-our legs and drinking-coffee breaks.  

The hotel in Gävle is properly placed if we drive a three-day trip.  Lycksele with accommodation by husband’s kid sister is number two.  Hard to go to bed in Lycksele.  Sat and vigiled late.  Had a little trouble get the brain to understand – it is middle of nigth despite daylight.  But when I heard it snored from all rooms, I also went to bed.

The journey through our country has been pleasant because I managed to knit some decimeters at my new shawl.  I knitted a beautiful shawl last summer when I found a cozy yarn on the market in Tärna.  Wanted one that matched jeans better than the first one I knitted.  This second also became beautiful.  I complained to the my friend some month ago, I didn’t have a suitable brooch to put on the shawl  holding it shut.  But my friend, who is much more updated at fashion than I, she knew.  Immediately she showed me closing devices for shawls.  A variety of models, colors and sizes.  I didn’t even know there were such things invented.  I was presented a gift, such a shawl clip later …

A few weeks ago we had some friends for a little evening socializing.  My goulash I have bragged about,  it was just for me to proof!  Okay, it’s so easy to fix that I can almost do it in my sleep.  But it is good.  The entrance dish, a little foie gras got high marks.  Sending a grateful thought to my Froggy Frenchman … then served the goulash … we told a little about our Paris trip and once again I had to tell about my wallet purchase at Louis Vuitton.  I told about the phone conversation between my Frenchman and me …. and I said Froggy asked: did your lover pay for it?

I laughed at him, the French have their own way of expressing themselves, I justified him.

The sun set and the weather got more chilly, but we sat on the patio and enjoyed the early summer evening.  Someone suggested we should move indoors, but protests from others made me to fetch some fleece blankets and shawls to wear over the shoulders of my guests.  One of my guests said: thank, just one like this I wished for!!  There she sat and looked very satisfied with my latest knitted beautiful Northern Lights flaming blue shawl.

Ah no, I mean, but enjoy it tonight.  I told  her I   wouldn’t let the shawl leave my house.  Her lustful look revealed that she really liked it.

Finally we moved indoors, and I tried to pull my shawl from her shoulders.  But no, didn’t work.  Instead, her partner picked up his wallet and gave me a banknote.  I was busy protesting the shawl is not for sale, he sneaked banknote number two in my hand.  With a very definite look he said: Is it enough or you want some more??  A quick glance at the sum in my hand made me protest and I said: No, not more! Enough!

The moment I said so, I realized that the purchase had been completed … no regret in this purchase.

 Later my other guest pointed at the shawl and said; now do not forget that the shawl belongs to the house so don’t forget return it to the owner when you leave …… suddenly someone said: But her lover has payed for it !!  Ha ha, how international we are….

The money was enough for new yarn and some good cookies to coffee during the trip.  So now I have half a new shawl.  This I will tethered when it is finished…..

This much snow remains at mountain and the boat still on shore.

Såhär mycket snö kvar på fjället och båten fortfarande kvar på strand.

Tjugosjätte juni. Kan det bli mer mitt i sommaren? Vi anlände stugan i eftermiddags. Efter veckor med sommarvärme som vi båda pustat över, kändes denna del av landet sval och behaglig. Gräset runt stugan snyggt klippt då vi anlände. Tack svågern. Packar ur bilen. Och vi fick ihop till en skvätt kaffe av de återstående vattenskvättarna ur våra reseflaskor. 

Redan då vi sitter ner med vår kaffetår inser vi att några element på som tar bort kylan på golvet är att föredra. Sneglar på utomhustemperaturen. Nio grader, nja kanske lite väl svalt. Fransmannen min klagade över 37° igår. Europa är stort. Så på med elementen. Jag packar ur väskor, kartonger och kassar. Maken tar en tur uppför backen för att få en dunk dricksvatten. Sedan ner i sjön för en spann vatten till hushållet. Inget vatten i kranen förrän imorgon. En ny tur uppför backen för att byta tillbaks sina foppatofflor, han hade fått de med iläggssulor. De är hans brorsas, inte hans. Blir lite extra motion då han gör det bytet, händer lite nu och då. Jag föreslog att han skulle ringa och bjuda in brorsan på en kaffegök så att hans foppatofflor kommit till rätta lite ”naturligt” men han tyckte inte förslaget var bra. 

Klockan har fått loden apterade och pendeln igångsatt. Så nu är vi inte tidlösa längre. Däremot är vi lite ”dagavill”, vet inte riktigt vilken dag det är. Men det spelar inte så stor roll. Tills den dag vi behöver uppsöka Systembolaget kan dagarna få flytta runt hur de vill. Men systemet har stängt vissa dagar. Aj aj aj…. Svägerskan i Lycksele hade det lite besvärligare. Hon har kört fast på ”fredagen”, så hon har fredagsmys hela tiden. Kan bli lite tradigt i längden. 

Vår resa var utan husvagn sommartid för första gången, på många år. Så rastplatserna har blivit mer uppmärksammade. Och även betygsatta. Då vi haft husvagn drog vi JU med oss bord och bänkar, men nu fick vi använda vad som stod till buds. Vad vi är mest glad för är det väder vi haft under resan. Lustigt nog är det oftast mycket fint väder då vi far som några nomader upp och ner genom Sverige. Därför har våra fikapauser blivit mysiga bensträckar- och dricka kaffe-pauser. Hotellet i Gävle är lagom placerat om vi kör tredagars-resa. Lycksele med inkvartering hos makens lillasyster är anhalt nummer två. Lite svårt att gå till sängs i Lycksele. Satt faktiskt och ugglade sent. Hade lite svårt att ”natta” hjärnan. Men när det snarkades från alla rum, drog även jag mig tillbaka. 

Färden upp genom landet har varit angenäm då jag lyckats sticka någon decimeter på nya sjalen. Jag stickade en vacker sjal förra sommaren då jag hittade ett mysigt garn på marknaden i Tärna. Ville ha en som matchade jeans bättre än den första jag stickade. Och även den andra blev vacker. Beklagade mig för väninnan i våras att jag inte hade en lämplig brosch att placera på sjalen för att hålla ihop den. Men väninnan som är mycket mer modemedveten än jag, visste besked. Genast visade hon mig stängningsanordningar till sjalar. En uppsjö av modeller, färger och storlekar. Jag som inte ens visste att det fanns sådana. Och jag blev förärad en sådan ”sjalstängare” i samband med en träff, som följer…

För några veckor sedan hade vi några vänner hem på lite kvällssamkväm. Min gulasch har jag skrutit med så det var bara för mig att upp till bevis! Ok, den är så lätt att laga att jag nästan kan göra den i sömnen. Men god är den. Entrerätten, lite foie gras fick högt betyg. Sänder en tacksam tanke till min fransman… sedan serverades gulaschen… vi berättade lite om vår Parisresa och än en gång fick jag berätta om min portmonnä inköpt på Louis Vuitton. När jag berättade om samtalet mellan min fransman och mig …. och jag sa att han frågade: did your lover pay for it? 

Jag småskrattade åt honom, fransmännen har sitt eget sätt att uttrycka sig, urskuldade jag honom.

Solen gick ned och det blev svalare, men vi satt på altanen och njöt försommarkvällen. Någon föreslog att vi skulle dra oss inomhus, men protester från någon annan gjorde att jag hämtade några fleeceplädar och sjalar att ta över axlarna. En av mina gäster sa tack så mycket, just en sådan jag önskat mig!! Där satt hon och myste med min senast stickade vackra norrskensflammande blå sjal. Ah nä, menade jag, men njut av den ikväll. Hon lät meddela att den skulle inte hon släppa ifrån sig. Hennes lystna blick avslöjade att hon verkligen gillade den. 

Så småningom flyttade vi inomhus, och jag försökte smyga av henne MIN sjal. Men nej, gick inte. Istället halade hennes partner upp plånboken och gav mig en sedel. Fullt upptagen med att protestera att sjalen är inte till salu smög han ner ytterligare en sedel i min hand. Med en mycket bestämd blick sa han: räcker det eller du ska ha mer?? En snabb blick på summan i min hand gjorde att jag protesterade och sa: nej det räcker. 

I samma ögonblick jag sa så, insåg jag att köpet var avklarat… ingen ångervecka på det hållet. 

Senare påtalade min andra gäst att, glöm nu inte att sjalen tillhör huset så att du inte ”råkar” få den med dig då du går……då någon plötsligt sa: and her lover payed for it!! Ha ha, vad vi är internationella. 

Pengarna räckte till nytt garn och något gott fikabröd under resan. Så nu har jag en halv ny sjal. Denna ska jag tjudra fast då den är klar