nedtecknade minnen och berättelser

Strålande vårvinter

Vaknar upp till en strålande sol. Idag lyser kökslampan då vi vaknar. Hade inte riktigt koll på vilka lampor som lyste igårkväll då strömmen bröts. Eller rättare sagt inatt. Det har aviserats om det och jag vet att i vår brevlåda hemma ”på min gata i stan” ligger det ett postkort, att vi blir strömlösa för en natt p.g.a. underhållsarbete på elnätet. Hade hört grannarna häruppe muttra att det skulle bli strömlöst en natt, men inte mindes jag vilken. Då vi inte kan lagra upp energin mer än vi gjort, är det inga vidare åtgärder från vår sida. Visserligen undrar jag varför de ska göras, dessa underhålls-arbeten mitt i smällkalla vintern och i kolsvarta mörkret häruppe. 

Sällan det sker något liknade under sommarmånaderna. Då, då det ändå är ljust dygnet runt och vi inte behöver elen för att värma huset. Men då ska jobbarna ha semester. Sen ska de ”skjuta in” bössorna inför älgjakten. Sen ska de baka inför älgjakten. Sen ska de gå igenom sin utrustning inför älgjakten. Sen är det älgjakten. Sen är det lite licensjakt på några oskjutna älgar efter älgjakten. Sen är det vinter igen. Jul och strax är det påsk. Ja ni vet hur tiden rullar på. 

Så nu blev vi strömlösa inatt. Och jag mindes inte vilka lampor som var påslagna eller inte. Törnade in då jag varit ut en runda i svarta polarnatten, slagit en drill och snabbt in igen.  -19° och ett blygt norrsken. Snabbt ner mellan lakanen och blåste ut stearinljuset. 

Det är tisdag och vi är brödlösa. Och visserligen säger ordspråket bättre brödlös än rådlös. Men det har blivit lite av rutin att ha vår provianteringsrunda på tisdagar. Häruppe i norr får vi inte någon rabatt för att vi håller affärerna fria från virriga pensionärer de andra dagarna. Vi försvinner ändå i mängden av alla virriga norrmän som bevistar affären måndag-lördag. Söndag är det lugnt för då har Systembolaget stängt. Så det kommer inte dessa horder av norrmän den dagen. Då kunde vi ju ha våran shoppingdag. Men det händer att även vi kanske vill ta en liten tripp inom gröna butiken.

En gemensam överläggning hur vi hanterar närmsta dagarna slutar med att vi inviterar oss på kaffe hos Marta, makens lillasyster. Erkänner för henne då vi ringer och bestämmer tid, att jag tänker göra som jag brukar då vi gästar henne vintertid. Vi fikar småpratar sedan försvinner jag in på hennes toa, tar en dusch medan jag är i civiliserade byggnader. Och då vi (även maken gjorde som jag) lämnar henne doftande nyduschade och med näsorna skinande rena, säger jag som jag brukar: Att om hon uppskattade vårt besök, kommer vi gärna igen för en ny kaffevisit. Och inombords tänker jag att jag kan tänka mig att ta med ett paket av de goda kakorna som de bjöd på, och som jag skämdes att ta mer än en av. Men de var supergoda. 

Har sett dem i affären, och lite syrligt sagt till mig själv, de gamla vanliga sortens duger ypperligt till mig. Fast sista gången jag skulle ha ett paket av dem fick jag leta länge efter dem. Mina vanliga kex som jag brukar lyxa till tillvaron med då jag är här uppe i stugan, jag hittade inte dem bland alla de andra sorterna som numera finns. I alla möjliga smaker. Som den sura gamla tant jag är, stod jag och mumlade för mig själv att de ska minsann vara som förr, annars kan det vara med det kexköpet. Slutligen föll ögonen på ett paket där de bara angivet ett annat namn, innehållet i kexen: nougat hette paketet, inte varumärket ballerina. Jaha, tänkte jag. Ytterligare ett varumärke som är så inarbetat hos kunderna att de inte behöver skriva namnet längre, bara färgen och formen på omslaget är som förr…. 

Men hallå! Det var ju det jag efterlyste. Att det skulle vara som förr…. nästa gång kanske jag köper den sorten vi fick hos svägerskan. Enligt henne är hennes make ett riktigt kakmonster, han kan sortimentet i hyllan för de goda kakorna. Syns inte på honom, han har inte likadana gener som jag har. Han är byggd som en hässjestör. Men hans konsumtion av kakor garanterar att hans kunskaper är mycket större än mina.  

Nästa vecka är det påskveckan. Då blir det troligtvis liv och rörelse häruppe i fjällvärlden. Det är som om turismen fortfarande är lite trevande. Skidbackarna i byn är mycket glesa med skidåkare. Uppe på fjället där vi var under måndagen var folktomt. Det brukar vara folk överallt i back-sluttningarna, gäng som solar, fiskar och gör upp eldar för kaffe och korvgrillning. Inte ett spår av några sådana aktiviteter ännu. Det är som om hela världen håller andan. Ska bli spännande att se påskexplosionen, den då allt händer. 

Affären blir ”knökafull”, går knappt att gå in i för att tro att de ska gå snabbt. Köerna till kassorna, trots full bemanning, är halvtimmeslånga. Smartast är om man går in två man, och att en ställer sig i kassakön med kundvagnen, och den andra kutar runt och plockar vad de ska ha. Ingen taktik norrmännen lärt sig ännu, så trängseln med de kutande kunderna är inte så tjock. Några tankar på att ta en fika medan man far på sin inköpsrunda, bör undvikas. Inte en stol att sitta på inte en hyfsad smörgås kvar att köpa. Men denna påskvecka inbringar mycket av hela årsvinsten för affärerna häruppe. Jag kommer onekligen att tänka på färjeturerna till Danmark runt påsk och jul, då jag var liten. Minns en gång då det var så tjockt med folk att jag funderade om jag bara skulle lyfta på fötterna och låta mig föras med i folkhavet då vi skulle gå av båten. Det var innan det började stå en man med räkneverk, tryckte ett knäpp för varje passagerare och räknade hur många det gick på båten. Jag minns inte jag lade märke till denna procedur förrän efter Estonia-katastrofen. 

Nu har det gått en dag till och jag har inte publicerat. En dag med sol och nästan vindstilla. Helt fantastiskt. Maken har varit iväg och titta ut en trevlig liten björk som jag ska pynta med fjädrar. Och sätta utanför fönstret vid vårt matbord. Brukar göra fåglarna lite försiktiga någon dag men de kommer snart igen. Så nu ska jag ut i solskenet. Får ta det pö om pö. Fräknarna värker fram på näsan på mig. Och läpparna protesterar mot solens attacker. Smörjer och smörjer. Tycks som om solkrämer mest är något dyrt klet på flaska. Verkar inte så effektivt. 

Föregående

Allt är INTE som vanligt

Nästa

Sparkar’n min

2 kommentarer

  1. Svägerskan

    Snyggt påskris och fint väder! Även Skåne fick en slänga av kylan. Igår hade vi snöflingor på morgonen och hagel på eftermiddagen. Trevligt att läsa dina skrönor som vanligt, Ha det så skönt så hörs vi snart.

  2. Margareta

    Det synes mig vara lite gnälligt där uppe norr. Vaddå allt somvanligt. Det gåår iintee. Då hade vi JU inte kommit nånvart! Synd att du inte meddelat maken om den strömlösa natten. Han plägar välan komma ihåg.
    Här nere är det ett strålande aprilväder. Och det gröna har kommit fram på träden.
    Alltså är det som vanligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén