Bättre brödlös än rådlös… better without bread than ideas….

And in both two languages…swedish first this time

Och i både en svensk och en engelsk version …

Visst är det trevligt med ”gamla” talesätt. Och ofta har man hört dem men kanske inte tänkt på dess innersta innebörd. Jag som är en ”ordsamlare” känner lite av ett glädjerus då jag inser att just nu befinner jag mig i en situation som verkligen gör själ för ett gammalt ordspråk.

Häromdagen då jag knappt gnuggat sömnen ur ögonen, tog mina medikamenter och slog mig ner vid frukostbordet. Där satt maken fördjupad i sin tidning. Med en kopp kaffe framför sig. Han tittade upp, hälsade godmorgon och log. Tycker jag är snyggt att le vid den tiden på dagen…. jag ler inte självmant så tidigt, behöver någon som ger mig en vink att det inte är så farligt…att le före lunch…

Sen tittade han på mig som för att kolla om jag var vaken…. vaken tillräckligt för att se och inse….. inget bröd! 

Va, har du mumsat i dig allt bröd själv, undrade jag? 

Nejdå, kära du. Den bittra verkligheten är den att vi äger inget bröd, fick jag till svar. 

Ja men…. har vi missat att räkna på brödet? Alla dessa helgdagar då vårat schema för vecko-inhandlingen blivit ruckat, har alltså orsakat att vi sitter här vid frukostbordet med en slät kopp kaffe. 

Frysen? undrade jag…..Brukar vara vår räddning då vi frångått våra rutiner tidigare. 

Men nej, den hade maken vänt upp och ner på, och inget bröd. Såg jag ett leende leka i mungipan på honom, ett till? Han sa att han skulle bara dricka upp kaffet han hade hunnit hälla upp i sin kopp innan han upptäckte att vi var brödlösa. Sen tänkte han sig en runda ner till affären för att inhandla några frallor. 

Strunta i det, menade jag. Det finns väl knäckebröd hemma? Fast sitta och tugga knäckebröd som frukostbröd var inget som jag längtade efter. Den lätt syrliga men dock goda rågsmaken passar inte till kaffe, anser jag. Den är ypperlig till husmanskost, men morgonmat. Usch fy så bortklemad jag är. Gnällspik. Men trots allt var det mitt förslag, så jag kunde inte backa. Fram med knäckebröds-paketet, osten och smöret på bordet. Maken undrade om jag skulle ha marmelad på knäckebrödet…. men nejtack, där gick gränsen för min nödlösning… min mumsiga aprikosmarmelad mötte inte rågsmaken så den tillfredsställde mina smaklökar.

Plötsligt kom jag att tänka på våra lussekatter… har vi några sådana kvar? Jodå det fanns några få. Okej, då blir det lussekatter till frukost idag, ändrade jag mig till. 

Senare på dagen tog vi oss till affären för att inhandla bröd. Stod där vid brödhyllorna och gjorde ett snabbt överslag. Hur många dagar skulle det dröja till vår nästa tur till affären? Skulle vi köpa ett bröd eller två? Vilken dag är det idag? Ska vi köpa ett och lägga i frysen. Men nej det vill inte maken, det där med frysen. Han går bara och inväntar en kallvädersdag, så han kan frosta av frysen. Därför ingen påfyllning av den än så länge menade han. Nähä, alltså ett bröd bara. Räcker till tisdag då vi förhoppningsvis återgår till våra rutiner med inhandling av veckoinköpen. 

Idag söndagmorgon satt jag och skrapade förtvivlat i smörasken för att få smör på brödet. 

Mumlade: bättre att vara brödlös än smörlös… Men hallå! Det är väl inte så det heter??? Va?? 

Reste mig för att kolla, jo det fanns mer smör. Det var inga problem. Men då jag satte in brödkorgen på sin plats i skåpet såg jag att brödpåsen såg liten och eländig ut. Räknade brödskivorna. Och det visar sig vara en skiva för lite för att vi ska ha mat för dagen… resterande dagar innan Antikrundan. 

Jag tittade på maken som gnydde fram en ursäkt att han ätit en skiva häromdagen. Utöver ordinarie måltidsprogram. Alltså en skåpsätare!! Inte lätt att räkna och bedöma hur stort behovet är om man börjar snaska ”nattamadar”. Plötsligt blir vi varse att vi har inte har en aning om hur många brödskivor vårt dagliga bröd har i en påse. Förr när man skar brödet själv, kunde man JU alltid låta skivorna bli lite tunnare om man såg att det var fler dagar än brödskivor. Och en ”nattamadsätare” blev aldrig så direkt avslöjad, om hen bara diskade efter sina eskapader. 

Hur är det med er, kära läsare. Kan ni på direkten berätta för mig hur många brödskivor era brödpaket innehåller? Utan att tjuvkika! Nu på tisdag kommer vi att ägna en extra stund borta vid brödhyllorna med att räkna hur många skivor det är i de olika paketen. Hoppas att det bröd jag gillar bäst vinner eller går oavgjort genom vår undersökning. 

Har svårt att byta brödsort. Vill ha det som jag är van vid. Och den tiden då jag bakade mitt matbröd själv är flydda tider. Minns knappt hur det var, med den doft som det nybakta spred i köket. 

Visserligen har det runt jul varit lite gräddning av bröd och småkakor. Men inget som räcker hela året. 

Har sett små meddelanden i min bridgeklubb på nätet, om att bakning ingår som en viktig detalj i de flesta människors julstök. ”Mardymil” lät oss av misstag veta att hon gjort $0 en dag, så nu var det mest dryga av julbaket undanstökat menade hon. Meddelandet läckte ut från något som troligen var en privat chat om hur dessa husmödrar upprätthöll sina traditioner runt julbaket. Givetvis väckte det en del munterhet då vi även såg den felskrivning som blev så lustig då ”rivaluz” nappade på det och beklagade att det var ett riktigt taskigt resultat om det var en etablerad ”counterfeiter”, förfalskare. Menade att det förhoppningsvis skulle bli ett bättre resultat dagen efter. Det är mycket som kan bli fel och även tokigt om man inte kollar först innan man trycker på sänd-knappen då man ”chattar”.

Men det är kul att se att traditioner runt våra helger är så tydliga och viktiga även om dataåldern har förändrat så mycket annat för oss. Idag trettondagen firar Vicky, min kanadensiska bridgepartner,  sin viktigaste juldag så igår blev vårt dagliga spel kort. Trettondagsafton för mig….julafton för henne… Och mitt julkort som jag sände till henne med tanke på att det skulle vara framme hos henne den 24 december, har fortfarande inte anlänt till henne då hon anser att det är jul. Jag skrattade och sa att jag spar in portot för ett påskkort på detta sättet. Men hennes fina paket med en sjal till mig dök upp redan den 19 december. En tjusig sjal i guldlamé. 

BETTER WITHOUT BREAD THAN IDEAS……

Of course, it is nice with proverb. And often you have heard them but perhaps not thought of its innermost meaning. I am a ”word collector” feel a bit of joy when I realise right now I am in a situation that really occurs to be an old adage.

The other day when I barely rubbed my sleep from my eyes, took my medication and seated at the breakfast table. There, my husband sat with his newspaper, and a cup of coffee in front of him. He looked up, greeted good morning and smiled. Nice to smile at that time of the day …. I’m not smiling myself that early, need someone who gives me a hint that it’s not too dangerous … to smile before lunch …

Then he looked at me as to check if I was awake …. awake enough to see and realise ….. no bread!

What! Have you eaten all bread on your own, I wondered?

No, dear. The bitter reality is…. we don’t own any bread, he told me.

But…. have we missed counting the slices of bread? All these holidays when our schedule for the weekly purchase has been ruined, has caused us to sit here at the breakfast table with a smooth cup of coffee and no bread?

The freezer? I wondered ….. Used to be our rescue when we departed from our routines earlier.

But no, BM had searched the whole freezer, and no bread. Did I see a smile at his lips again, once more? He said he would just drink up the coffee he’d been pouring into his cup before he discovered we were without bread. Then he thought about a trip to the store to buy some bread.

Ignore it, I meant. There are crispbreads at home? Sitting and chewing crispbread as breakfast bread was nothing that I longed for. The slightly acidic but good rye flavor does not suit coffee, I think. It is excellent for ordinary food, lunch and dinner, but for breakfast. Yirk, so spoiled I am. Whiner. But after all, it was my suggestion, so I couldn’t think of refuse it. The crispbread package, the cheese and the butter was set at table. My hubby wondered if I wanted marmalade to the crispbread …. but no thanks, the limit for our emergency solution was reached … my tasty apricot jam did not meet the rye flavor so it satisfied my taste.

Suddenly I begun to think of our saffron buns, the “cats” … do we have any of these left? Well, there were a few. Okay, then it’ll be saffron buns for breakfast today, I had changed my mind earlier in life too.

Later that day we went to the store to buy bread. Standing there in front of the bread shelves making a quick flash. How many days before our next trip to the store? Should we buy a bread or two? What day is it? Should we buy one loaf of bread to put in the freezer. But no, the hubby doesn’t want so. He just waits for a cold weather day, so he can defrost the freezer. Therefore, no replenishment of it so far he meant. Well ok, just one bread. Sufficient till Tuesday when we hopefully return to our routines with the week’s purchase.

Today Sunday morning I sat and scraped desperately in the butter bowl to get butter enough on bread. Mumbling: Better to be breadless than butterless … But hello! That’s not how we use to say…??? Or ??

Went to refrigerator to check, there were more butter. No problem. But when I put the bread basket onto its place in the cupboard I saw the bread bag seemed small and miserable. Counted bread slices. And it turns out to be too few for us to have food for every day … those remaining days before the ”Antique Show”, this day we retired people gets 5% rebate when we do our purchase.

I looked at my husband who cried out an excuse that he had eaten one slice of bread the other day. More than regular meal programs! So a sneak eaters!! Not easy to count and estimate the need of bread if you start nibble ”night sandwishes”. 

Suddenly we notice we have no idea how many bread slices our daily bread has in its bag. In old times, when you cut the bread yourself, you could always let the slices become a little thinner if you saw there were more days than bread slices before next purchase. And a ”night-time eater” was never so directly revealed, if only he washed and cleaned up after his escapades.

What about you, dear readers. Can you tell me directly how many slices of bread your bread packs contain? Without peeking! Now on Tuesday we will spend some extra minutes beside the bread shelves counting how many slices there is in the different packages, different trademarks. Hope the bread I like best wins or ends in a draw.

Hard to change sort of bread. Want the one I am used to. And those times when I baked my bread myself is floating times. Hardly remember how it was, with the scent that the freshly just baked bread spread in the kitchen.

Of course, around Christmas there has been a little baking of bread and cookies. But nothing as lasts for a year.

Have seen small messages in my bridge club on the net, baking is included as an important detail in most people’s Christmas feasts. ”Mardymil” accidentally let us know that she made $0 that very day, so now it was most abundant of Christmas baked on her behalf. The message leaked from something that probably was a private chat about how these housewives maintained their traditions around the Christmas bakery. Of course, it aroused some amusement as we also saw the error writing that became so funny when ”rivaluz” answered it and pitied, it was a really miserable result if it was an established ”counterfeiter”. She thought it would hopefully be a better result the next day. There is a lot which can be wrong and even crazy if you don’t check first before you press the send button when you ”chat”.

But it is fun to see traditions around our holidays are so clear and important even if the computer age has changed so much else for us. Today, thirteenth day, Vicky, my Canadian bridge partner, celebrates its most important Christmas day to her, so yesterday our daily game was short. Twelfth day for me …. Christmas Eve for her … And the Christmas card I sent her considering she would get it December 24, still hasn’t arrived to Saskatchewan. And since she thinks it’s Christmas by now I had appreciated if she got it, but not yet…. I laughed and said that I save the postage for an Easter card in this way. But her fine package with a shawl for me appeared already on December 19th. A fancy shawl in gold weave.