Vad ska du göra idag, frågade väninnan, då vi pratade med varann medelst telefonerna i förmiddags. Vet ej med säkerhet, svarade jag. Känner för att skriva, men vet inte riktigt vad jag ska fabulera om idag. Vad då fabulera, säger ni…. fabler är väl om djur…eller? Men minns ni ugglan i ”Fablernas värld”? Han som sjöng ”djuren är väl också människor”….. då kan man väl fabulera om människor? Kom gärna med synpunkter. Jag gillar att veta om jag har rätt eller fel…
Även om jag inte är utestängd från övriga världen, nyheter når oss häruppe också, så verkar livet väldigt lugnt. Visserligen läste jag i SVTs nyhets-app idag att Putin och Trump som sin största gemensamma uppgift såg, att splittra EU. Låter onekligen hotande. Ska jag anmäla mig till civilförsvarstjänst? Jag har blivit avförd på grund av min ålder, men nog kan jag göra någon nytta med att stå i främsta ledet och ta emot den värsta skytteelden. Något kan man väl göra för gamla Sverige? Eller ska jag låta dem göra upp om det utan min inblandning? Eller hur har de tänkt att genomföra sin splittring? Inte tror jag att det sker genom att annonsera i twitter eller facebook att: nu hör ni till de stora nya samväldena förenade öst-staterna eller väst-staterna. Jag är i alla fall helt övertygad att jag inte behöver skicka min mail-adress till någon av dem. Den har de helt klart i sina rullor vid den här tiden. Spännande att få följa upplösningen av det hela.
Jag småspråkade med en amerikan för någon vecka sedan angående försvarsmetoder. Hör ni? Hur mycket jag engagerar mig i världsfreden? Han blev lite imponerad att jag, svenska kvinna, visste vad man utbildade för yrkesgrupp på Key West. Stolt visade han en bild på sitt barnbarn, iklädd uniform. Jag svarade att det med försvar var detsamma som krig. Han menade att krig och försvar var en himmelsvid skillnad. Jaså? Vadå? Svarade jag. Så fort någon nämner ordet ”försvar” är det underförstått något fientligt man försvarar sig mot. Och en fiende är väl inget fredligt? Eller? Han tyckte jag var knepig.
Och om ni läser var jag ville göra, så var det att stå främst i kohorten. Som den lejoninna som försvarar sin avkomma. Så jag emottar Putins och Trumps avsikter med….. försvar….de får skjuta mig först….före de ger sig på mina landsmän.
Jag som senaste åren känt mig lite värdelös, jag gamla käringen med mina vantstickningar. Men nu inser jag att jag har en funktion att fylla i samhället. Behöver alltså inte känna det som en sorts allmosa då Magdalena skickar mitt månatliga bidrag. Gör faktiskt själ för det genom att finnas till. Kanonmat kallades min fraktion i det kalla kriget. Nog bäst jag slutar att tala om för omvärlden att vi har en strategi här i mitt lilla land också. Det kanske betraktas som landsförräderi. Storpojkarna kanske blir oroliga, då de inser att de inte överraskar oss.
Att vi har helt klart för oss våra respektive platser i en eventuell krissituation. Vi har JU som en av de få länder i världen fått upptryckta broschyrer i brevlådan. Om krisen kommer…. vojne vojne, vår broschyr hänger på anslagstavlan i köket hemma på min gata i stan. Så vi får försöka dra oss till minnes vad som står i broschyren. Fast den finns väl att tillgå på nätet, hoppas vi. Så vi inte överraskas mitt under pågående sol- och badsäsong. Då vi har den hemma Jag fick faktiskt en nätupplaga av min engelske bridgepartner någon vecka innan den kom ut i brevlådan. Den väckte onekligen lite uppmärksamhet ute i Europa. Både fransmännen och många engelsmän kunde följa utgivningen av den i sina vanliga nyhetsblaskor. Några veckor innan vi fick dem ut i hushållen. Så de vet vår strategi! Undrar om Pravda också hade någon artikel om broschyren? Eller de stora blaskorna i Donalds land?
Nej nu får jag sluta prata världspolitik. Annars kanske man blir inkallad till någondera post, kanske de vill ha mig med i strategi-gruppen. Han den där med en massa guldlöv på krage och ärmar inser vilken kapacitet han har ute i landet bland oss livserfarna.
Fotbolls-VM är slut. Jag fick gratulera min ”Groda”, min franske vän, till segern. Han berättade för mig att de hade bett för sina mannar i kyrkan söndagsmässan. Ja ja, svarade jag. Man kan alltid be om alla sorters support. Det gör man JU överallt nuförtiden. Men visst var det trevligt att det var ”mitt” lag som vann. Allt eftersom VM fortlöpte fick jag ändra mig angående favoritskapet. Givetvis höll jag på de våra först. Då de åkte ut fick jag hålla på England och Frankrike… hade så att säga en gardering. Som en gammal sömmerska. Med sitt tips.
Jag råkade ut för en situation förra veckan. I mitt bridgespel. Då min engelsman och jag lyckades ta oss till final. Och fick då möta den spelare som jag spelar med den senare turneringen… dagligen. Min engelsman sa: nu ska det bli spännande att se var du har din lojalitet partner. Han vet JU att jag spelar med dem båda, och anade jag lite svartsjuka…eller? Men jag förklarade att detta hade ingenting med lojalitet att göra. Det var som jag brukar säga: do or die…. vinna eller dö….fritt översatt. Och jag slapp dö….denna gång. Men vi båda vet hur det svider i hjärtat då vi förlorar finalen. Har vi gjort allt för många gånger. Nu var det min andre partner som fick lida med den svedan.
Vi har fått sommarvärme häruppe i fjällen också. Under perioden april-maj-juni var det en enda lång het sommar i södra Sverige. Häruppe brukar det vara svalare och skönare med mina mått mätt. Nu har vi fått hit den erbarmliga hettan. Vattnet i vår dusch, den soldrivna varmvattenberedaren, kan vi koka potatis i. Man får vänta till sena kvällar att duscha Om man inte är uppe vid sex-tiden om morgnarna. Och det är inte denna här… men vårt vatten i sjön, som vi normalt använder att kyla vitvinet i, håller cirka 20 grader. Så det är lagom att ta sig ett bad i, riktigt skönt. Och grillkvällar blir mer attraktiva då man inte behöver bära långkalsonger. Men det är konstigt att det sällan blir lagom…. i detta landet Lagom.
Nu kära läsare, fick jag ihopsvamlat detta idag. Kom gärna med idéer om vad ni vill höra om. Så jag slipper bli inblandad i de stora gossarnas göranden och låtanden
Margareta
Detta var en härlig fabel om allt och ingenting!
Du kan JU skriva om hjortron och kantareller. Blir det någon skörd av dessa härliga saker? Torkan tar kanske bort alltihopa?