Gömt är glömt…eller?

Det finns många uttryck om…har vi gjort eller ska vi göra. Hörde en gång en känd sopran beklaga sig då hon fick serverat norrlandspölsa, då hon undrade…har jag ätit eller ska jag äta?? Har skrattat åt henne flera gånger under årens lopp, men sista tiden har liksom skrattet fastnat i halsen. Kommer på oss själv med att vara i liknande situationer. Men på renaste allvar. Har vi klantat till det? Visst diskade vi igår? Eller var det längre sedan? Men maskin är JU full av porslin… har vi glömt tömma den efter senaste disken? 

Då vi är ett litet hushåll blir inte diskmaskinen full dagligen. Därför sköljs tallrikar och fat av ordentligt innan vi placerar dem i maskinen. De är lika ”rena och fina” som de var på den tiden då vi hade hund och vi lät henne snafsa i sig de eventuella rester som fanns på tallrikarna då vi intagit våra måltider. Porslinet var efter hennes behandling så att man kunde ställa in dem i skåpet som bland det rena porslinet, så välslickade var de. Nu ser vi till att då vi ställer in disken i maskinen, är de verkligen väl avsköljda. 

Igår konstaterade vi att vi hade många tallrikar i maskinen, ovanligt många. Hade vi glömt att ta ur maskinen igen, efter att vi diskat. Detta lyckades vi göra för någon vecka sedan, glömma att ta ur maskinen. Och då fadäsen uppmärksammades hade vi redan hunnit blanda rent och använt huller om bladder. Fanns ingen chans att försöka separera. Så lite generat beslöt vi att köra om alltihop. 

Nu dök det upp en dag till med sådana funderingar. Hade vi inte diskat eller hade vi inte plockat ur?  Hur gör man med denna glömska? 

Jag ser de små anteckningarna i almanackan ungefär varannan vecka: öu eller bara ett u. En påminnelse för oss när vi bytte i sängarna senast. Det är bara det att vi har de senaste månaderna glömt att anteckna. Så det var inte så mycket bevänt med det knepet. 

Minns en gång då vi småpratade med lillasyster om dessa fenomen med glömska. Jag sa att vi hade förenklat livet så att, jag bytte trosor jämn vecka och maken bytte kallingar udda vecka. På detta viset fick vi ett jämnt flöde i tvättkorgarna. 

– Örrrk, svarade lillasyster, e’ ni så grisiga? 

Den gången skrattade vi åt hennes förvåning som trots allt bara varade några sekunder tills hon insåg att vi skämtade. Men idag är vi där…. har vi gjort eller ska vi göra??? 

Min ”riva bladet almanacka” har blivit viktigare i och med vår förvirring. Försöker hålla jämna steg med mitt medicinintag och en riven lapp. 

Minns då jag köpte min första sådana almanacka. Lite lyxigt, men köpte den via barnbarnet som sålde till förmån för scouterna. Alltså en god gärning från min sida. Men ska jag vara ärlig, har det alltid varit ett önskemål från min sida att få äga en sådan almanacka som man river ett blad dagligen  Och sedan en gång per månad får man klistra in ett fin bild skildrandes tidens gång. Hur de små flickorna plockade blåsippor på månadsbladet i april, hur rödrosiga barn plockade äpplen på september månads blad, och hur barnen som figurerat genom året, till slut enas i ett luciatåg på december månads blad. Det var en önskan jag burit med mig genom livet, att få äga en sådan, och vara den som fick – både riva dagligen och klistra en gång per månad. Har sedan flera år en sådan almanacka. Problemet är att jag missar att riva dagligen. Och när det upptäcks får jag gå in på min ipad och kolla dagstidningen, vilket datum det är….och rätta till det. 

Det är viktigt att vi inte missar tisdagar då vi har 5 % rabatt på våra veckoinköp. Sedan är det sommarlov från allt vad bridge och kurser heter. Därför flyter dagarna lite löst.

Men det är framför allt önskvärt att vi äter på rent porslin. Igår hade vi uppe som förslag att vi skulle köra maskin varje kväll vi kröp till kojs. Sedan skulle vi bara ta porslin som stod i diskmaskinen. Och då garanterat få oanvänt porslin……om vi tar det som står ytterst och då det är använt ställer det innerst….. ha ha ha…. då kan vi montera ner alla skåp vi har en massa onödor i. 

And now at last, i want you to tell those of you, who are like me almost a bridge maniac, at least a bridge addict, i will tell you what happened yesterday. Our opponents bid 1 heart and I wanted to tell my partner I had a great hand with seven nice spades ace, jack and five to them. I bid 3 spades to explain to my partner what my hand looked like. Opps bid 4 heart without any hesitating. I felt a bit disappointed, my nice spades… but my partner thought…..and thought…. and there i sat. Had he been disconnected again? He had dropped net some times last evenings… but NO!…now he bid, 4 NT and i was afraid he maybe had missunderstood me. I had not any strong hand, only my nice spades. There were 6 other cards i hadn’t shown him. 

Help…. but i had to do what a man has to do… even if i am a woman… i told him with my bid 5 diamonds: …i have one ace partner… must confess i almost stopped breathing, when i waited for his next bid. Shud he say five or six spade? 

I think i had a small blackout, a kind of mini-fainting. He said pass! He had made me declarer in a contract of 5 diamonds. Yeah yeah….done is done…. but he had a serious conversation from me to look forward to, i hadn’t any cards in diamond at all. I was void in that colour. And i was supposed to play eleven trick if we not shud go down. 

Opps didn’t double thanks God. And they lead a card, what card i dont remember. (It was a heart my partner told later). But i got the dummy at table. At first i was a bit sorry for my partner and his faux pas. We had eight spades together and only six diamonds. But he is maybe weak in his mathematic… and he maybe will learn… now i had to make a plan how to play those cards. I counted and played……counted and played…..and once when i once more counted my remaining spades i happened to play a card, not according to my plan, it just escaped away when i touched it… oh help… i had to sacrify one of my expensive diamonds in dummy…. and opps at my right overtrumped. Make a new plan and try to get so few bet as possible. But they got two trick, remaníning trick was mine!! How? Don’t ask me, i really don’t know what happened. But comments from both opponents and my partner told me i made it…. and as my partner said afterwards: some contracts i will remember as long as i can remember… i hope i may enjoy this feeling for some weeks….month and maybe even years…

And i add a comment from my partner who got this story to read and give his permission before I published it. He said i shud write: AND MY PARTNER HAD NOT MADE A FAUX PAS. HE HAD EVALUATED OUR HANDS FROM THE INFORMATION I HAD GIVEN HIM, REALISED THAT 4 SPADES WOULD NEVER MAKE DUE TO OUR HEART WEAKNESS AND HAD CORRECTED EVALUATED THAT WE HAD A MINOR GAME, HENCE HE LEFT MY 5 DIAMOND BID.

And below you can see the board: