Redan en vecka förlupit, drygt och jag har inte pratat med min läsekrets. Inte riktigt respektfullt av mig. Att nonchalera er. Förlåt. Men det är mer tomt än vanligt häruppe på hjärnkontoret.
Det känns som om vi är på väg in i en ny fas. Inte månfas, men väl vårfas. Ganska lustigt, för senaste tre -fyra dagarna har vi haft mer vinter än den vi haft tidigare under senaste halvåret.
Snön har till och med legat kvar flera dagar. Inga mängder som kräver snöplogning, men sådär så att persiennerna åkt ner då vi har eftermiddagsfika. Känns lite syndigt att stänga ute solen, men den gör ont i ögonen då den ar så skarp på snötäcket därute.
Maken småpratar till och från, om planeringen av påskresa till stugan. Hörde honom mumla: 4 par kallingar och en extra skjorta….det räcker. Misstänker det var en liten pik till mig som de senaste stugvistelserna dragit in på packningen. Behöver inte ha 10-12 tröjor med. Det finns tvättmaskin. Och blir vi utan ren tvätt får vi bli i säng en dag…. hör ni så mysigt det låter….bli i säng en dag…. Vad gjorde man förr i tiden frågar jag maken, och vi sätter oss och försöker dra oss till minnes hur omfattande garderober vi hade som barn och tonåringar. Vi ägde nog inte så det fyllde en resväska, inte så den blev svår att stänga i alla fall. Och jag kan tänka mig att jag var mycket mer välrustad vad det gällde både vardags- och gå-borts-kläder som det hette. Stadsbarn som man är. Kommer ni ihåg hur många par kallingar eller trosor ni hade då ni var barn? Och inte låg vi till sängs som några latoxar, det gick runt trots allt.
Sonen har reserverat övernattning lördagkväll. Vi har så många gånger sagt att vi ska undvika att köra lör- och söndagar. Om något händer längs vägarna är det mindre besvärligt om bilverkstäder är öppna. Men som motpol har vi hotellen fullbelagda i veckorna med all resande och jobbare som veckopendlar. Frukosten brukar vara ofräsch om man sover så länge som jag gör, då det är jobbdagarna. Helgfrukostarna på hotellen är tillgängliga senare och inte så ofräscha.
Svågern har varit upp och slagit på strömmen och dragit igång scotern. Kollat att den vaknade ur sin dvala. Samtidigt kör han lite spår så att det blir bekvämare för oss att flytta in. Det är så härligt att komma dit upp och värmen varit igång minst en vecka. Då har den värsta ”rå’en” gått ur sängkläderna. Lite lättare att ha den delen förberedd.
Sista veckan före avresan är alltid lite speciell. Svårt att packa. Svårt att planera. Det poppar upp i skallen på en att …. javisst det måste med… och det och det…. vem brukar ha buljongtärningar i resväskan då man åker bort? Och gräddsifonen till Irish-coffee. Blir ingen ordning på kvällskvistarna om inte sådant kommer med i packningen. Sen brukar vi se till att ha nymalda bönor i kokkaffe-grovlek med oss. För kaffekokningen utomhus är bara ett måste. När jag sitter här och skriver kaffe förnimmer jag en svag kaffedoft. Ren och skär inbillning för det är ingen som brygger kaffe efter midnatt. Men ändå ger den imaginära kaffedoften en välbehagskänsla. Aaaahhh, så mysigt med utomhusjava. Sen får vi inte glömma att köpa wienerkorv. Jag vill ha den gamla hederliga wienerkorven då vi ska grilla. Och jag tror att gränsen för att hitta riktig gammaldags wienerkorv i affärerna går någonstans vid Dalälven. Norr därom har man bara något konstigt som inte smakar som wienerkorv.
Istället sitter folk och skivar falukorv och”sotar” som äldstbrorsan till maken envisas att kalla det vi sysslar med. Då, då vi kokar kaffe, gräddar lite våfflor och grillar korv. Och bara myser. Att vi får ont i ögonen av solen och snön, att våra kläder luktar rökt medvurst efteråt…. det gör inget. Bara vi får uppleva det en gång till. Det blir liksom mer värdefullt för varje år som går, att få vara med om det. Kroppen värker och protesterar men vad gör det… vi klarade det i år också.
Frissan förmiddag fredag sedan kvällen, sista kurskvällen innan påskresan, hem sova snabbt för lördagmorgon…iväg. Melodikrysset får vi försöka fixa i bilen. Samtalet till brorsan lördagsförmiddag kan vi JU inte hoppa över. Hoppas vi får fint resväder….
Margareta
Det där med att hålla solen borta från inomhus, tycker jag är ett måste! Solen ska skina där ute och inte inne!
Det låter härligt att få koka sitt kaffe utomhus! Men ni har ju inte picknick i det gröna, som man har här nere i Skåneland. Men att sitta på en snödriva eller ute på isen, måste vara helt underbart! Lycka till med resan och vistelsen där uppe i norr!
Svägerskan
Jag vet inte hur många ombyten jag hade som barn. Var ju enda barnet och bortskämd enligt maken. Däremot kommer jag ihåg att en kille i klassen var hemma från skolan när hans kläder skulle tvättas, som skosnören hade han ”balabann”.
Ja fika i snön är mysigt bara man har något renskinn eller så att sitta på. Hoppas ni får bra körväder både upp och ner. Kokkaffe på fjället sommartid fick vi vara med om. Det är 15 år sedan vi var uppe hos er några dagar. Tänk vad tiden rusar iväg. Kör försiktigt och ha det skönt där uppe.