Ingen ketchup….

Var det Lotta på Bråkmakargatan som hade besvär med ”hushålle” sitt? Jag vet inte varför jag tänker på henne, då mina besvärligheter med ”hushålle” vårat uppstår. Vi hade igår en liten kvällssamvaro med våfflor, grädde och sylt, och vi kom att tala om dessa besvärligheter. Det började med vilken sorts sylt vi ville ha till våfflorna. Hallonsylt för min del, sa jag….jaha…. och vilken squeeze-flaska var nu äldst? Spelar väl ingen roll sa min svägerska, de hinner väl aldrig bli för gamla, sa hon. Då påvisar hon, med sitt uttalande att hon har inte den blekaste aning, vad det vill säga att ha två ”hushålle”. För det första så varar mina hallonsylt-squeeze-flaskor ofta långt över utgångsdatumet. Jag är ingen storkonsument. För det andra är dessa flaskor också involverade i våra besvär med hushålle.
Häromdagen lät maken påtala då jag ville köpa en flaska ketchup, att vi inte behövde någon sådan inom överskådlig tid. Och köpa det som vi kunde ta med från Skåne, nej….icke. Med dagen efter efterlyste han en tub majonnäs. Han fick till svar det har vi i Skåne, sa jag. Med smörgåsen med fisken som blev över efter middagen dagen innan krävde denna majonnäs klagade han. Jag tyckte jag hörde samma ömkan som Albert Engström lät utbringa då han talade om att ”kräftor kräva dessa drycker”. Okei dokei, majonnäs finns nu inom denna firma. Men ketchupen??
Ifjol, då vi skulle resa hitupp till påsk, frågade sonen om det fanns plats för några fripassagerare i bilen, upp till Sundsvall. Minns hur jag tänkte – ska vi ha gnälliga ungar med oss i bilen 90 mil? Hjälp… jag sa att vår bil är ganska liten och med vår packning för en och en halvmånad…. och all flaskor….. men sonen lät sig icke nedslås av mina undanflykter. Han menade att visst finns det systembolag numera i byn, så en massa flaskor att fylla upp bilen med, behövde vi inte. Och han visste mer än väl att vi inte hade några skrymmande garderober att transportera, så den gubben gick icke heller. Men då var jag tvungen att erkänna att det var våra många ketchupflaskor, i alla fall hälften av dem, vi beslutat att ta med till stugan till påsk.
De hade blivit hemtransporterade efter varje vistelse i stugan, så i Skåne fanns det minst ett halvdussin ketchupflaskor av varierande storlek, och ingen i stugan. Och inte kom vi ihåg att packa med ketchupen då vi åkte norrut.  Men nu skulle de tas med! Basta!
Blaaahh, menade sonen. Skippa de halvdussinet och låt mej och min dotter lifta med till Sundsvall, sa han. Vi har fortfarande ingen ketchupflaskan i stugan.
Nej nu ska jag göra en shoppingrunda till affären, bara mjölk och bröd….ingen ketchup….