nedtecknade minnen och berättelser

Virriga virrande panchisar

Tisdags-shopparna har varit ute för veckoinköp igen. Det har varit oerhört spännande att se om vi klarar en vecka åt gången, utan att behöva springa till affären för kompletteringar. Och jodå, denna veckan klarade vi. Men det är inte bara vi som står för en ändring av våra vanor.
I vår affär som vi gör våra inköp hos, har de beslutat sig för att bygga om. Och inte bara flytta lite grand. De rör om allt i hela affären så när som på den manuella charken. Onekligen kommer det där med de gamla grekerna upp i huvudet på en, det där som säger att då de äntligen fått något att fungera, då görs det en omorganisation.
Trygga gick vi omkring i affären och upplevde det som en trevlig välkänd miljö, vår matbutik. Men det var en falsk trygghet. Nu har falukorven flyttat in under juicen och kryddorna står numera bland frukostflingorna. Varför gör man så?
Jag ser att det är oerhört personalkrävande för all personal har sin egen lilla uppgift att dra en enorm vagn med en fraktion livsmedel, tvärsöver lokalen för att hitta ett nytt skepp att ställa varorna i. Sedan är det alla vi pensionärer….som om inte vi är virriga innan. Utan vi ska utsättas för detta virrvarr. Hade ett litet samtal med en personal idag. Frågade hur många förvirrade pensionärer som irrade runt i butiken vid stängnings-dags dessa byggdagar. Och hur gjorde de med dem de fann? Övernattade de i butiken så de kunde fortsätta sina irrfärder nästa dag….eller? Eller räknades de in som bäst före datum var passerat så ett värre öde gick dem till mötes? Jag tyckte det var färre fikakunder i fika på ICA idag.
Även det att ta en fika i samband med veckoinköpen har vi gjort några gånger. Visserligen har vi inte tjusat till det så mycket, bara en kaffe med fralla. Men jag ser runt mig att flera panchisar slår på stort och tar en porting till lunch. Ja jag sa en PORTING. Det heter så. Lika väl som det heter en fastlagsbulle…..på skånska…och uttalas fastlansbulle. På fika på ICA har de inga fastlansbullar, bara semlor. Och nej där går gränsen. Köper inga sådana som inte får behålla sitt riktiga namn. Att negerbullen har fått nytt namn beror på dessa ändringar i vårt sätt att uttrycka oss. Men ändra namn på en företeelse som så hänger ihop med en lång sedvänja, nej stopp och belägg.
Åk över till Danmark i dessa tider och se hur trevligt danskarna fortsätter sitt traditionsbundna fastelavn. De vet att hålla traditioner vid liv. De kallar inte sina fastlansbullar för semlor. Semla är ett vitt stycke bröd, storlek frallebulle. Med mjuk skorpa. Som man brukar ha till te eller kaffe.
Nej nu till strump-stickandet. Är snart färdig med ett par. Jag tycker maken har töjt ut på stegen senaste veckan, demonstrativt. Som om han vill spara vartannat steg. Jag ser och förstår…sitt inte där och hamra på datorn säger hela hans kroppsspråk mig… så till stickorna….

Föregående

Tisdagar

Nästa

Hur firar man till vardags nuförtiden?

  1. Margareta

    Det är bra att den goa chokladbollen har fått sitt namn ändrat och inte får heta ett skällsord för svarta människor! Men att fastelansbullen ska heta något annat här i Skåne, är bara trams! Och att hälla varm mjölk över den, är ju ett helgerån på en sådan go bulle

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén