Tisdagar

Pensionärstillvaro. Vi har under ett antal år haft våra liv cirklande runt bridgen om tisdagarna. Förbereda spel, vara spelledare och ta hand om efterarbetet. Det har i och för sig inte varit så betungande, det har varit trevligt då vi har haft spelare, men med viss naturlig avgång och dålig påfyllnad underifrån så har det de senaste året glesnat i leden. Så sedan nyår har vi avslutat tisdagsbridgen.

Inte utan att det knorrades i bland en del av spelarna. Men jag tyckte faktiskt det var riktigt skönt att inte vara bunden med detta varje vecka. Första fjorton dagarna studerade vi reseerbjudanden och kände att detta liv fanns inom räckhåll för oss numera. Sedan har vi även upptäckt varför vi aldrig träffat dom och dom och dom i affärerna då vi gjort våra veckoinköp. Nu vet vi! De handlar om tisdagarna. Jag minns lillasyster nämnde det för något år sedan att den affär vi brukar handla på erbjöd alla pensionärer 5 % rabatt på alla inköp om man handlade om tisdagarna…. men i vår vardag var tisdagen det sämsta alternativet att shoppa. Hade som knöligast med tid den dagen. Vi fick även leva med det faktum att den där pensionärsrabatten var inte för oss. Suckande har vi konstaterat att man kan inte få allt här i livet.

Men de senaste veckorna har vi varit trogna vår mataffär på tisdagarna. Planeringen av våra matinköp har aldrig varit så uppspaltade som de är nu. Hela livet har jag varit dålig på att veckoplanera. Ja även att planera för två tre dagar har varit svårt. Men nu har jag känt av vad det vill säga att inte planera sina inköp. Vanan att alltid kunna komplettera lättvindigt, har dessa veckor varit ett underförstått förbud. Har vi inte vad som krävs hemma får vi göra en omorganisation av dagens plan. Tvärt emot vad de gamla grekerna gjorde. De gjorde, sägs det, att när allt började fungera, då gjorde de en omorganisation. Vi gör tvärtom.

Nu har vi tagit detta veckoshoppande som en ny händelse i våra liv. Ska bli spännande att se hur länge det håller, att vi lyckas enbart handla en gång per vecka. Det känns som om det är ett betydligt billigare sätt att handha hushållskassan. Istället för att småhandlare lite nu och då. Och det upplevs som en ny kunskap. Alla nya kunskaper vid vår ålder välkomnas. Att det fortfarande går att peta in lite lärande känns onekligen som ett bekräftande att allt har inte stannat av där inne i skallen.

Sen är det inte tokigt att detta med omplanering inträffar lite då och då. Ekorrarna som bor i mitt hus har inte alltid superkoll på vad som finns i frysen. Men när vi upptäcker att: Oj, då. Vi har visst inte handlat middagsmat så det räcker sju dagar, då är det inte dumt att kunna plocka fram en nästan bortglömd bit kassler ur frysen. Eller en påse köttbullar i sås. Vilka överraskningar som uppenbarar sig för oss ibland! Man blir glad då man inser vilken skattgömma denna frys är. Maken har visserligen en lista över vad vi petar in i frysen, så att det inte ska falla i glömska. Ligger det inte längst fram ser man det ju inte. Och jag erkänner gärna att det där med hushålleriet har jag så sakteliga överlåtit merparten av till maken. Allt eftersom hans städ- och ordnings-sinne har gjort att köket blivit hans ansvarsområde. Han brukar påpeka att jag inte har den rätta touchen för varken städ- eller ordning längre. Ok, säger han det så…..

Berättade för en vän borta i USA hur fantastisk gubbe jag har, hon hade sagt att hon var änka sedan sex år. Då hon hörde min berättelse sa hon att jag var bortskämd enda in i min ruttna själ! Ha ha, hon menade jag borde förstå hur bra jag hade det. Gör jag ju! Jag förtäljer ju för vem som vill lyssna. Och ja, jag förstår.

Nu ska jag fortsätta på min strumpa. Det går inte lika geschwint att sticka som det gjorde förr, men jag får en liten känsla av att ännu duger jag till något. Även om det går lite långsammare. Han som ska ha ”hosorna” får väl kuta lite långsammare. Han behöver inte göra som Alma i Katthult blev anmodad, att hoppa på ett ben i taget, bara spara sina steg lite. Sen kan man faktiskt gå barfota inomhus också. Det är ett tips som jag bjuder på, ett gratis tips om hur man drar ner på klädkontot. (Nu svimmade nog min väninna, hon som tycker jag är världens snålaste vad det gäller att köpa kläder)