Sommarslut….eller?

Höststorm över fjället. Vågor på sjön så vi liknar den vid Biscayabukten. Ingen av oss har varit i närheten av Biscayabukten men den kommer på tal då det blir sådant här väder häruppe.
Vi hade småtrevligt väder för en kort tur i närmsta omgivningarna igår-förmiddag, med en korg på armen. Och kan man tro! Fem-sex liter kantareller lyckades vi skrapa ihop. Trots alla dessa plockare som vi ser så här i slutet av augusti, så hittar de inte alla ställen, och vi vet ju var vi har våra hemliga ställen. En annan sak vi förmodar är att det är ett bra svampar i år. Runt vår stuga har vi haft ett uppsjö av Karl Johan-svampar och andra soppar, skäggriskor och även den vackra röda flugsvampen. De senare inte så matnyttiga, men sopparna hade vi kunnat ta till vara. Detta blev inget av denna sommar.
Medan jag satt och rensade svampen gjorde maken en runda och sommarstädade fågelholkarna. I en holk hittade han två döda talgoxar och i en annan låg en död flugsnapparhona på tre okläckta ägg. Vi har flera gånger i sommar talat om den glesa populationen av småfågel runt stugan, men skyllt det mesta på avsaknaden av insekter och flygfän. Sommaren har varit näst intill myggfri. Detta har jag konstaterat men samtidigt beklagat… Ingen mat till fåglarna har jag sagt då folk belåtet sagt att det är myggfritt. Och med det holkinnehållet förstår man att vintern och även våren varit onådig.
Senare på eftermiddagen beslöt vi oss för ett besök på ett återöppnat värdshus inne i Tärnaby. Vi hade hört att de hade pizza. De hade en riktigt god pizza….
Det är inte lätt för restaurangnäringen häruppe. Ortsbefolkningen anser som i Lasse Berghagens gamla slagdänga: Mat de har vi hemma och brännvin vi köper för en femma…… Så de faciliteter som finns ska då ha full service till turisterna, som bara är här mars-april och juni-augusti. De andra sju månaderna ska de ha en firma som bara står näst intill tom.
På väg hem från pizzerian/värdshuset såg vi in över Tängvattsdalen mörka hotande moln. En och en halv mil in i dalgången har vi stugan. Och då vi kört den sträckan hade blåsten tilltagit. Jag hade svårt att få upp bildörren. Hade stark blåst från det hållet. Maken tjusade till det och kom som en hovchaufför och hjälpte mig med dörren. Ännu höll vår herre tätt men vi kände att regnet var inte långt borta. Steg ur bilen som en riktig drottning, med en page som höll upp dörren för mig. Vi stannade till och lyssnade. Stormen tilltog snabbt och dånet var öronbedövande. Hörde inte vårt prat med varandra. Kvickt in i stugan. Det är så mysigt att inte behöva vara kvar utomhus i det vädret. Visserligen har vi ärenden ut under kvällen som måste skötas…. Vi har ju utedass…… Men vi kan konsten att ransonera de besöken…… Många års träning.
Hade en date klockan 21.00 men den var på nätet. En bridgeturnering, så den gick att sluta upp till, trots ovädret. Kvällen var räddad om bara nätet höll. Och det gjorde det.
Spelade en stund efter turneringen med en spelare från Indien, en spelare som brukar invitera mig. Oftast får jag tacka nej då jag redan har lovat spela med en annan. Men nu var jag ledig. Blev tillfrågad vilken del av Sverige jag bodde i…. De brukar fråga så, spelare från de stora länder som USA eller Indien. Satt där och smålog, vilken del av Sverige skulle jag säga? Var bor jag?
Som min svägerska brukar säga då jag frågar vad hon menar med ”hemma” då hon svarar, det har jag därhemma…. Då säger hon: när jag är här är det där och när jag är där är det här….
Indiern fick veta om min stuga i Lappland och mitt hem i Helsingborg. Upplever han mig som förvirrad är han troligen inte den förste….. Nu ska vi gör de sista dagarna häruppe, sammanfatta oss som vi brukar säga för om allt går enligt planerna så styr vi kosan söderut på måndag.