Premiärgrillning

Väderrapportena haglar tätt från Sydsverige. Det är olidligt hett därnere. Häruppe i fjällen är det acceptabelt med temperaturer som gör att vi skiftar mellan kort-och långärmat hela tiden. Regnskurar har avlöst varandra så tvättmaskinen, den nya fina har fått vila några dagar. Men idag söndag, vaknade vi med en helt molnfri himmel. Ok, fram med tvättkorgen, ta fram resterande tvätt och prova ett nytt program.
Sen blev det bara varmare och varmare allt eftersom dagen led. Detta får vi ju inte missa. Nu blev det grilltajm! Hade vi något att grilla? Men här fungerar vi som Kajsa Warg, man tager…….. Man kan alltid fixa till något. Skala lite potatis, tärna dem och lägg dem i lite aluminiumfolie på en klick smör. Lite tärnade morötter, en halv rödlök och lite paprika fick sällskapa potatisen. Kryddor med bl.a. lite chiliflakes och ringla över några droppar olivolja. Knyckla ihop och ut till maken som lägger dem över glöderna som han ”manligt” fått till! När de legat där tjugo minuter så lägger vi på de baconlindade wienerkorvarna som vi haft med från Skåne. Finns inte att få tag på häruppe! Bacon får vi tag i men inte korvarna. Drickat till maten denna dag var inte mjölk. Som vi satt där och hade avnjutit vår superba måltid, lutade oss lojt tillbaka i stolarna lyssnade på blandad musik som jag har inspelad i min mobil. Makens hörsel är det lite skralt med så jag kan spela den musik jag gillar, han ler lite oberoende av vilken musik jag än spelar. Mätt mage och icke-mjölken gör honom nöjd och glad trots att det för tillfället spelas Brahms Ungerska danser och strax efter Ode for joy av Beethoven. Jag övertygar honom att det är rätt musik för våran premiärkvällen av grill och rosa mousserande…. Han nickar och köper det…. Han finner sig i sitt öde med den dåliga hörseln. Något jag avundas honom, inte den dåliga hörseln utan att han slutat vara ledsen över sin dåliga hörsel.
Plötsligt stelnar jag till, sätter mig i giv akt i stolen med fötterna rakt utsträckta. Mot vårt tält kommer det en liten mus. Väggarna är myggnät runtom så det är bara taket som är sol- och regnskydd. Musen kutar in under tältväggen, rakt genom tältet och in under andra väggen. Där bara försvann den! På ett oerhört kvinnligt sätt hade jag skyddat mig och skrikit ”iiiihhhhhhhh” precis som det ska skrikas enligt alla tecknade serier man sett genom årens lopp. Maken tittar förundrat på mig och frågar vad som utlöst detta ”ryck”? – Såg du inte? svarade jag, musen? Nej, då han hade ryggen i den riktning musen kom från hade han inte observerat den. Efter en stund lät jag axlarna sjunka lite, slappnade av och återgick till resterande dryck och min musik. Fem minuter senare reagerade maken, stelnade till i sin stol och med blicken följde han musen som legat hopkrupen i gräset under vår vägg av myggnät. Längst ner är där en kant av väv med öljetter så man kan förankra tältet så det inte blåser bort. Härunder hade musen legat kvar och lyssnat på musiken och mina skrin….. Antagligen gillade han inte när jag övergick till Frankie boy och: Something stupid that I love you… Nu lämnade han oss och i detta nu fick alltså maken syn på honom. Vi har haft matgäster som jag gillat bättre……
Tallrikarna engångs – gick i soporna men besticken är mycket väl räknade, och soppåsen vägd!