nedtecknade minnen och berättelser

Vad ett par kalsonger kan användas till

Det fanns en kvinna i Tyskland som uppfann ett sätt att brygga kaffe med hjälp av en bryggtratt och ett pappersfilter. Hon hette Melitta. Denna kvinna var föregångare till en stor industri. I hennes fotspår följde sedan den elektriska kaffebryggaren. Men före hennes uppfinning hade vi fars gamla utslitna kalsongben som påse att hälla ner kaffebönorna i. Jag vill minnas att det fanns fabricerade bomullspåsar att inhandla som man gjorde fast på en mellanring som fanns under locket på kaffekannan. Dessa köbepåsar tror jag aldrig förekommit i mitt hem. Det var alldeles utmärkt att ta till vara fars uttjänta bomullskalsonger. Man klippte till en lagom bit av benet, sydde till dem nertill och vips hade man en ny fin filterpåse till kaffekannan.

Nu blev det givetvis stora bitar över efter detta ingrepp. Men vid denna tid tror jag inte det fanns disktrasor man köpte över disk. Inte heller skurtrasor till städning av golv. Därför var ett par uttjänta kalsonger ett stort tillskott till städ- och diskattiraljerna i mitt barndomshem. Nya fina lasar till vasken i köket och fler golvlasar för dessa slets hårt mot de sträva trägolven.

I och med dessa uppfräschningar av lasarna gick de gamla i sopnedkastet. Tillsammans med andra sopor, som vid denna tiden mest bestod i komposterbart material lade man de utslitna lasarna. Detta samlades i en spann under diskhon nere i vaskaskåpet. När denna var full lade man det i gårdagens tidning Nyheterna, gjorde ett fint paket av det och knöt väl till om paketet. Vi bodde på tredje våningen och då vi kastade ned soporna i sopnedkastet ville mor att de inte skulle grisa ner mer än nöden krävde. Man hörde ändå mången gång att det splaschade rejält när det landade. Det var nog inte något trevligt jobb våran vicevärd hade alla gånger, att byta soptunnor. Svante Bjarve skötte denna syssla då jag var barn. Heder åt dessa vicevärdar som skötte sin syssla dag ut och dag in, trots busungarnas ideliga försök att kivas med dem.

Föregående

Inga-Lill är stor, har fått en cykel

Nästa

När mor sjöng

3 kommentarer

  1. Sara

    Sedan vi skaffade glashäll sparar jag också lasar. T-shirts och annan trikå är utmärkta som polertrasor efter grovrengöring med torky och glashällsmedel. Lasarna används bara ett par gånger innan de slängs och ersätts av nya. Hemligheten här att faktiskt använda lasarna är att klippa dom i lagom bitar DIREKT plagget kasseras och staplas på hög i köksskåpet ihop med medlet. Så detta förekommer även på 2010-talet idag i Sverige! Men vi köper kaffefilter…. och komposterar… =OD

  2. Eskil

    Jag samlar nog också sånna lasar. Enligt min fru är halva min garderob full med material till just sånna.

  3. margareta lantz

    Min mamma brygde också kaffe med hjälp av gamla underkläder. Men eftersom min pappa var på sjön, så blev det hennes gamla trosor istället. Det kan ju låta illa att använda gamla underkläder, men man tvättade kläder redan då.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén